När Socialdemokraterna lyfte fram sitt jobbkontrakt i vårbudgeten var en satsning på sommarjobb för ungdomar en av de punkter som lyftes fram. Man ville ge alla ungdomar i vissa åldrar en garanterad möjlighet till ett par veckors sommarjobb. Alltför många lyfte säkerligen föraktfullt på ögonbrynen och ställde sig frågan vad som motiverade att detta fick utrymme i en socialdemokratisk budgetmotion.
Men svaret är enkelt, om man bara ser bortanför det mest uppenbara, nämligen att den enskilde ungdomen ska få chans att tjäna lite extra pengar. Motiven att satsa resurser på att låta ungdomar sommarjobb är nämligen flera.
Ett av de starskaste motiven är självklart den skolning som ett sommarjobb faktiskt ger ungdomen. Man får i praktiken se hur det fungerar på en arbetsplats. Man får en chans lära sig hur man uppträder på en arbetsplats, vad som förväntas av en själv, vikten av att passa tider, hur man fungerar i en arbetsgrupp med människor du inte träffat förr etcetera. Det är helt enkelt sen skolning i social kompetens. Detta är inte att förakta. Ett sommarjobb är också en effektiv form av vägledning inför ungdomarnas yrkesval. Man kan få möjlighet att pröva på att jobba inom de med skilda verksamheter.
En annan viktig vinst som görs i och med att ungdomar får sommarjobba är den skolning i vardagsekonomi som ungdomarna får. Det handlar om insikten om sambandet mellan arbete och inkomst, men också om ekonomisk hushållning. Det man genom fick- och månadspengar fått lära sig att hantera blir nu än mer påtagligt när det faktiskt handlar om pengar som man själv har tjänat in. Pengars faktiska värde blir på detta sätt mycket mer påtagligt än de pengar som man fått utpytsade från de pengar som är effekten av föräldrarnas arbetsinsats. Man är medveten om det blod, det svett och de tårar som göms bakom sedlarnas fasad.
Något som inte många tänker på när man talar om sommarjobbens positiva effekter är faktiskt den möjlighet till nätverksbyggande och "varumärkesbyggande" som ett sommarjobb faktiskt innebär. Man kan bygga upp kontakten med en arbetsgivare och därigenom lägga en möjlig grund till en framtida anställning. Dessutom kan man som ung börja bygga på sitt "personliga varumärke" och bygga upp sitt rykte som en person som fungerar på en arbetsplats genom att visa social kompetens, driv, framåtanda och engagemang. Referenser från tidigare arbetsgivare blir allt mer betydelsefulla i det kontaktbaserade nätverkssamhälle som vi idag lever i. Att visa framfötterna på ett sommarjobb är alltså en direkt framtidsinvestering för den unge.
Att satsa på att låta ungdomar sommarjobba är en vinst såväl för den ungdom som får chansen att tjäna pengar och visa framfötterna som för samhället som får ungdomar som är bättre förberedda för sitt inträde på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutade studier.
Det är glädjande att kommunerna i Pite älvdal satsar så pass mycket som man gör på sommarjobb för ungdomar. Men även i våra kommuner går verksamheten att utveckla. Längden på de perioder som ungdomarna får jobba skulle kunna förlängas, och sommarjobbsgarantierna skulle kunna sträcka sig längre upp i åldrarna. Men allt handlar i slutändan om resurser. Det är därför det är glädjande att Stefan Löfven och Magdalena Andersson ser vikten av sommarjobben och bereder plats för dem i vårbudgeten. Det är ett första viktigt steg.