I en undersökning bland sina femtusen arbetsmiljöombud har Unionen kunnat konstatera att stress och arbetsbelastning är den fråga som arbetsmiljöombuden tycker är viktigast att arbeta med på arbetsplatsen eftersom många av medlemmarna jobbar så mycket att detta kan leda till hälsorisker. Hela 81 procent av de som svarat uppger att det regelbundet förekommer att det jobbas så mycket på deras arbetsplats att det leder till hälsorisker. 41 procent uppger att man haft arbetsrelaterade sjukskrivningar på sin arbetsplats under det senaste året.
Detta är bara en av alla undersökningar som pekar i samma riktning. Den ökade arbetsbelastningen, den ökande stressen på arbetsplatserna och en allt mer utsuddad gräns mellan arbete och fritid leder till ökade hälsorisker. För många är det vardagsmat att prata med kunder efter arbetstidens slut eller att kolla mejlen hemma både på kvällen i tv-soffan och före man äter frukost. Samma sak är det med semestern. I Unionens undersökning anger hela 68 procent av arbetsmiljöombuden att vissa grupper eller individer på arbetsplatsen avstår från att ta ut fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Än mer skrämmande är att arton procent anger att det finns grupper eller individer som inte har möjlighet att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. Om man till det kopplar att allt fler har någon form av beredskap, eller backupfunktion, under semestern ifall något inträffar på arbetsplatsen blir bilden än mer alarmerande.
Om arbetslivet ska bli hållbart över tid måste frågor om arbetsbelastning, stress och möjlighet till ostörd vila och återhämtning bli en lika naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna som frågorna kring den fysiska är idag. Ett hållbart arbetsliv är en verklig win-winsituation. Arbetstagaren får en bättre arbetssituation som gör att man mår bättre och orkar arbeta fram till pension och för arbetsgivaren är minskade sjukskrivningar, väl fungerande och välmående personal en stor vinst såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är också vinsterna stora.
Om dagens utveckling med allt större övertidsuttag och en allt mer utsuddad gräns mellan arbete och fritid kommer att fortsätta kommer hälsoproblemen att öka. Det vore förödande ur såväl mänskligt, företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt perspektiv. Det är därför dags att sätta det hållbara arbetslivet i fokus. Där är rätten till ledighet och återhämtning en central fråga. Att få en sammanhängande längre ostörd semesterperiod samt en tydlig gränsdragning mellan arbete och fritid är oerhört viktigt för att kunna fungera optimalt. Det är något att tänka på för arbetsgivare som kortsiktigt ser en lönsamhet i att kunna nyttja sin personal dygnet runt och året runt. Risken är stor att det i längden kostar mer än det smakar.