Ledare: Lättvindigt om "keltiska undret"

LÄTTVINDIGT. Svenskt Näringsliv har ordnat en tredagars gruppresa för svenska journalister till Irland. Nye vd:n Urban Bäckström ledde resan och ställde, enligt rapporter, själv mängder av frågor. Som av en händelse fylldes därefter borgerliga tidningar av artiklar med uppskattande omdömen om Irlands ekonomiska framgångar.

Piteå2005-12-13 00:00
Peeter-Jaan Kask
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Tänk vad Sverige skulle kunna lära av Irland", utropar Dagens Industri i en rubrik på sin ledarsida. Visst. Irland har gjort imponerande framsteg det senaste decenniet. Från att ha varit ett fattigt utvandrarland med hög arbetslöshet har Irland förvandlats till en dynamisk industrination och pressat ned antalet arbetslösa kraftigt. Men vad för slags föredöme är Irland egentligen?<br /><br />Om man mäter den irländska framgången i BNP per capita har landet gått från botten av välståndsligan till en plats bland de fem-sex bästa. Men, som Konjunkturinstitutet påpekar, det bästa måttet på levnadsstandard är inte BNP per capita utan BNI (BNP minus räntenettot mot utlandet) per capita.<br /><br /><br /><br />Det "keltiska undret" bygger ju på att man lockade till sig utländska företag med låga skatter och subventioner. Inhemska företag fick däremot inte samma förmåner, vilket ledde till att EU tvingade Irland att sluta upp med sådan diskriminering.<br /><br />Eftersom utländska företag stått för en stor del av investeringarna i Irland rinner också stora mängder kapital ut ur landet. Kvar för irländarna att dela - BNI - är avsevärt mindre än BNP-kakan. Mätt som BNI per capita hamnade Irland 2003 bakom Sverige (ni vet det där landet som Svenskt Näringsliv tycker halkat efter alla andra). Dessutom är välståndet på Irland betydligt ojämnare fördelat än i Sverige, vilket bland annat kommer till uttryck i en betydande fattigdom.<br /><br />Ungefär 20 procent av befolkningen på Irland har disponibla inkomster som ligger under fattigdomsgränsen. I Sverige är motsvarande siffra cirka tio procent. Den femtedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna tjänar fem gånger mer än de med de lägst inkomster. I Sverige är klyftan mellan grupperna betydligt mindre, höginkomsttagarna tjänar 3 gånger mer.<br /><br />Irland har lyckts pressa tillbaka arbetslösheten till 4,5 procent, men samtidigt står många utanför arbetsmarknaden. Bara 66 procent av befolkningen var sysselsatt 2004 jämfört med 72 procent i Sverige. Irland har lägre skatter än Sverige, men som följd av det är också den gemensamma välfärden sämre utbyggd. De allmänna pensionerna räcker inte långt och mycket som vi i Sverige betraktar som självklar samhällsservice måste medborgarna på Irland klara på egen hand. I många avseenden har alltså Irland mer att lära av Sverige än tvärtom.<br /><br /><br /><br />Det som förklarar Svenskt Näringslivs entusiasm för Irland är att landet gått i spetsen för låga företagsskatter. Inom EU kämpar man med näbbar och klor mot alla tankar på en gemensam lägsta företagsskattesats. Men det är lite för lättvindigt att döma ett land enbart efter dess företagsbeskattning. Svenskt Näringsliv borde öppna ögonen för vad som sker i resten av samhället också.<br /><br />
Läs mer om
Piteå