Norrbotten har fått en ny landstingsdirektör. Nästan alla landsting i landet har dålig ekonomi. Det beror på flera faktorer. De pengar som staten står för har minskat, vilket förklarar en stor del av landstingens dåliga ekonomi.
Häromdagen kom beskedet att Veronika Sundström utsetts till ny landstingsdirektör. På den posten kommer hon att ha det ekonomiska och administrativa ansvaret för Norrbottens landsting.
Det är dock politikerna som beslutar om de ekonomiska ramarna. Efter valet i fjol uppstod dessutom en turbulens där det höll på att bli ett borgerligt lett styre för första gången sedan mellankrigstiden. Så blev inte fallet, utan landstinget fick fortsatt S-lett styre.
Ekonomin i landstinget är kärv, och har varit det en längre tid. Nedläggningar eller sammanslagningar av vård-/hälsocentraler har diskuterats.
I samband med sommarens semestrar har det varit problem att få tillräckligt med personal som tjänstgör eftersom många vill ta semester mellan midsommar och början av augusti.
Här kan man konstatera att de som jobbade den regniga sommaren inte miste så mycket. Och om de har semester denna vädermässigt fina vecka har de dragit en vinstlott.
Att vinna på lotteri kan annars framstå som en av få möjligheter att öka sin inkomst om man är anställd inom landstinget. De flesta yrkeskategorier där tycker att de borde tjäna mer. Och flera av dem har alternativ som betalar bättre, som att jobba i Norge.
Om man lyfter blicken finner man att nästan alla landsting i landet har dålig ekonomi. Det beror på att de dras med likande problem.
I takt med en befolkning där allt fler i antal och andel är äldre, och det som kallas äldre äldre, runt 80 år och 90 samt uppåt 100 år, hinner de personerna dra på sig fler sjukdomar och krämpor som kräver vård.
Det råder då en paradox i det att ju bättre vården blir, att bota sjukdomar, desto längre lever människor och hinner få fler sjukdomar som i sin tur kräver vård. Det ökar kostnaderna för vård.
Resurserna till landstingets verksamhet kommer inte bara från landstingsskatten, även om den står för en stor majoritet, uppåt 80 procent av intäkterna. Den nivån kan variera mellan olika landsting och över tid.
Staten, via statsbidrag, står för knappt 20 procent av intäkterna. De kan variera, ibland 16 procent, ibland nedåt 12 procent.
Trenden de senaste tio åren är att statsbidragen minskat. Har de legat still i kronor så har de minskat i andel av resurserna.
Men med tanke på att gruppen personer som är vad man kallar äldre äldre ökat dessa år och är större än någonsin borde statsbidragen ha ökat, i belopp och andel av landstingens resurser. Så har inte skett.
Orsaken är att de borgerliga budgetar som gällt i nio år nu har prioriterat sänkta skatter. Den så kallade skattekvoten, av motståndare till höga skatter benämnd skattetryck, har minskats till den lägsta nivån på 40 år, runt 45 procent av bnp (summan av alla varor och tjänster i ett land per år).
Detta verkställt av den borgerliga alliansen, som regerat i åtta år och haft sin budget gällande i ett nionde år.
För en bra vård och ekonomisk balans i landstinget behövs ökat statsbidrag. Hoppas den nya landstingsdirektören och de styrande i Norrbottens landsting framför det till finansminister Magdalena Andersson.