När Ädelreformen genomfördes träffades en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om att kommunerna skulle ombesörja den kvalificerade omvårdnaden i hemmet med inslag av enklare sjukvårdsinsatser som kan utföras i samband med andra beviljade kommunala insatser.
Utifrån denna ansvarsfördelning genomfördes också en skatteväxling mellan kommunerna i Norrbotten och landstinget då landstingsskatten sänktes med 3,25 skattekronor och kommunskatterna höjdes med motsvarande belopp.
Från kommunhåll har omfattningen av denna skatteväxling på senare tid ifrågasatts då man upplever att såväl innehållet i den enklare sjukvården som omfattningen av denna typ av insatser förändrats genom åren. Man kräver högre ersättning från landstingets sida för att utföra enklare sjukvård i hemmet i samband med omvårdnadsinsatser då utvecklingen inom sjukvården gjort den tidigare överenskommelsen inaktuell.
Till tidningen NSD säger Karl Petersen: "På den tiden vårdades patienter på sjukhus i ett par dagar efter en operation. Nu får de åka hem samma dag. Det innebär att kommunerna plötsligt fått ett större ansvar för vården av de äldre. Det handlar inte längre bara om "inslag av enklare sjukvård" utan om mer omfattande sjukvård. Det vill vi ha betalt för."
Landstinget motsätter sig en ökad ersättning till kommunerna med hänvisning till att skatteväxling en gång skett för just denna typ av insatser. Landstingsrådet Kent Ögren säger till NSD: "I samband med Ädelreformen gjorde vi en skatteväxling med länets kommuner. Vi överlät 954 miljoner kronor genom att sänka vår skatt med 3,25 kronor samtidigt som kommunerna höjde sin skatt med samma belopp. Pengarna fick kommunerna för att ta hand om enklare sjukvård. Nu försöker man komma ifrån den skrivningen men det går inte vi med på."
För såväl de socialdemokratiska kommunstyrelseordförandena som för landstingsstyrelsens ordförande är det viktigt att snabbt komma överens. Just nu känns det mest som att båda parter försöker komma undan Svarte Petter i detta spel som mest verkar handla om marknadsinspirerad suboptimering.
Det är därför viktigt att påminna sig om grundtanken med den överenskommelse som gjordes en gång i tiden, nämligen att den enskilde skulle komma i kontakt med så få personer som möjligt för att få de insatser som var nödvändiga för den enskilde utförda. Detta måste vara bärande för diskussionen mellan länets S-ledda kommuner och det S-ledda landstinget. För medborgaren är det ointressant om den offentliga finansieringen av enklare sjukvård i hemmet sker via skattsedeln i kommunen eller i landstinget. Det är dags att sätta medborgaren i fokus för denna diskussion i stället för den egna prestigen.
Oturligt nog för länets kommunalråd verkar landstinget sitta med starkare kort på hand. Har man en gång gjort upp om en ansvarsfördelning, och dessutom skatteväxlat i frågan, torde det åligga huvudmannen att se till att klara finansieringen för verksamheten. I och med att skatteväxling har skett måste man nog anse att huvudmannaskapet för dessa insatser övergått till kommunerna. Det rör sig inte om något tjänsteköp, för då skulle man aldrig behövt skatteväxla. Men för medborgarna i Norrbotten är detta hursomhelst en akademisk fråga. Det är de som betalar, oavsett om de gör det via kommunalskatten eller landstingsskatten.