Lådan som förändrade världen
VÄLSTÅND. Är det företagaren som skapar välstånd och välfärd? Eller är det politikernas omfördelning och uppbyggnad av väl fungerande trygghetssystem? Eller uppfinnaren bakom banbrytande tekniska lösningar? Det här brukar vara ett ämne för heta diskussioner, ofta med stark politisk laddning.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ett fascinerande exempel på det är containern. De där fula, avlånga metalllådorna som skeppas över haven och transporteras på våra vägar och järnvägar.
Den amerikanske ekonomen Marc Levinson hävdar i en ny bok ("The box: How the shipping container made the world smaller and the world economy bigger") att containern radikalt förändrat världsekonomin.
Genom att dramatiskt minska fraktkostnaderna har containern satt fart på världshandeln och möblerat om i den ekonomiska geografin. Grejen med containern är ju att den skapar ett nästan sömlöst transportsystem som går på hav, väg och järnväg. De snabba i- och urlastningarna sparar enormt mycket tid och pengar.
Dagens system har växt fram över en femtioårsperiod. Från början förstod rederinäringen inte alls att metalllådorna var fröet till ett helt nytt transportsystem, containern betraktades som vilket gods som helst. Först så småningom inträffade den revolutionerande förändringen.
Innerstadshamnarna tappade plötsligt sin konkurrensfördel med närheten till godsmottagarna. Istället har det växt upp nya hamnar med utrymme för containerhantering. Industrier, som förr var beroende av närhet till hamnarna, har fått helt nya lokaliseringsalternativ.
Levinson menar att Sydkoreas och Kinas exportframgångar i hög grad bygger på möjligheten att transportera gods billigt och säkert i containrar. Det tidsödande halandet upp och ner ur lastrummen av enstaka gods i det gamla systemet krävde mycket arbetskraft. Containern har kraftigt minskat det behovet. Redan 1976 hade till exempel 75 procent av hamnarbetarjobben i London försvunnit, som följd av containerhanteringen.
Järnvägen såg till en början containern som en livsfarlig konkurrent. Nu är transporter av containrar en av järnvägarnas bästa inkomstkällor. Det är lätt att dra paralleller till andra branscher.
Vad är Ikeas framgångar om inte iden om hur man kan sälja billiga möbler genom att låta kunden själv plocka ihop sin Billy-bokhylla? Visst var datorerna förutsättningen för Internethandelsföretaget Amazon. Men det verkligt nya var iden att arbeta med jättelika billiga lagerutrymmen som bas för försäljningen.
Många av våra mest snabbväxande företag bygger på nya ideer om hur man ska arbeta i mogna branscher, till exempel Ikea och H&M.
Teknik i all ära, men det är ideerna om hur tekniken ska användas som ger det verkliga lyftet för jobb och välstånd.