Första gången måttet "könsrelaterade löneskillnader" publicerades var 1992. Sedan dess har många tjusiga saker sagts. Just ingenting har uträttats. Fortfarande är det mer lönande att vara man än kvinna.
En kvinna i jämförbar ålder, med jämförbar utbildning, arbetstid och yrke tjänar i genomsnitt 92 procent av en mans lön. Slutsatsen måste vara att kvinnor subventionerar männens högre löner.
Det kan ju tyckas att löneskillnaderna borde minska med åldern, eftersom både män och kvinnor lär sig mer och mer under årens lopp. Men icke. Löneskillnaderna växer med åren. Männen får allt bättre betalt för samma jobb och männen avancerar, medan kvinnorna blir kvar på lägre betalda befattningar. Dessutom hamnar kvinnorna i låglöneyrken. Snarare är det så att yrkena är dåligt betalda, därför att de nästan uteslutande utövas av kvinnor. Undersökningar visar att yrken tappar status och löneutveckling när andelen kvinnor blir lika stor eller större än andelen män. Sorgligt, men framför allt upprörande.
Männen är kraftigt överrepresenterade i de 20 yrken som utgör toppskiktet, däribland verkställande direktörer, verkschefer, piloter och högre ämbetsmän. De besitter 75 procent av tjänsterna. Kvinnorna, särskilt 40-talisterna, är kraftigt överrepresenterade i de 20 lägst avlönade yrkena. I botten återfinns kafeföreståndare, köks- och restaurangbiträden, hotell- och kontorsstädare och barnskötare. Av anställda på de sämst betalda jobben är 25 procent män.
Det krävs också så mycket mer av en kvinna än av en man. Fördomarna sitter som betong. Både hos män och kvinnor. I en intervju berättade en kvinnlig pilot att hon varit med om att en manlig resenär vägrat gå ombord när han upptäckte att planet skulle flygas av en kvinna. Och hon var ingen genomsnittspilot. Hon var konstflygare. Europas enda kvinnliga. Åtminstone på den tiden. Och det är inte länge sedan.
Om man tar alla löner 2005, oavsett ålder och utbildning, låg kvinnornas snittlön på 22 100 kronor per månad och männens på 26 500 kronor per månad. Det är alltså inte fråga om några sjuhundra kronor i löneskillnad, det är fråga om tusentals kronor.
Sverige är världsledande när det gäller yrkesarbetande kvinnor och just detta har avgörande betydelse för att lilla Sverige har kunnat skaffa sig en så framträdande position i Europa och världen när det gäller den allmänna välfärden, standarden och tillväxten. Varje byggjobb sägs ge upphov till ytterligare två, tre jobb. Att den tesen i princip gäller varje kvinnojobb, oavsett yrke, talas det aldrig om.
Kvinnors inträde på arbetsmarknaden har skapat nya verksamheter och väldigt många nya jobb och gör det fortfarande. När kvinnor går ut i yrkeslivet måste någon annan ta hand om de äldre och barnen. Kvinnors oavlönade arbete har blivit avlönat yrkesarbete och det har lyft hela Sveriges ekonomi. Nationens tack till kvinnorna är sämre betalt och sämre möjligheter att avancera än männen. Fortfarande i slutet av 2006. Det är underbetyg åt arbetsgivare, fackliga förhandlare och politiker. Men kvinnorna borde också ge varandra ett starkare stöd.
Birgitta Pettersson