Kunskap ger frihet
UTBILDNINGSPOLITIK Socialdemokraterna beskylls många gånger för att stå som den svenska flumskolans skapare och inte betona skolans kunskapsinnehåll i tillräckligt hög grad. Det är fel. Kunskap ger makt att kunna förändra och därigenom också frihet att kunna välja och förverkliga livsdrömmar. Därför är skolpolitiken central för en socialdemokrat.
Såväl Tage Erlander som Olof Palme såg utbildningspolitikens betydelse för förverkligandet av ett mer rättvist och jämlikt Sverige.
Foto: JESSICA GOW / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Redan i Arbetarrörelsens efterkrigsprogram (1944) kunde man läsa: "Den allmänna folkundervisningen måste förbättras och den obligatoriska skoltiden förlängas. Dessutom måste all teoretisk och praktisk utbildning utöver folkskolan frikopplas från sina ekonomiska spärrar. Ett högre bildningsmål än det folkskolan nu ger måste komma alla till del."
Detta tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att utbildning ger en bättre grund att stå på i arbetslivet, bättre orientering i samhället vilket ger bättre möjligheter att kunna delta i den demokratiska diskussionen. Men framför allt handlade det om att dåtiden socialdemokrater, liksom dagens, såg att utbildningen leder till att människor får möjlighet att växa.
Den andra grundpelaren i utbildningspolitiken var att ge alla möjligheter att kunna studera vidare efter den obligatoriska skolan. Det är här SSU:s affisch blir så talande. För många äldre är de stängda möjligheterna till studier något man ännu bär med sig.
Tage Erlander uttryckte en gång värdet av en förbättrad utbildning för de breda folklagren så här: "Att öka antalet personer som genomgick en ståndscirkulerande utbildning, dvs. med skolans hjälp hävde sig upp till de privilegierade grupperna, kunde ju inte vara ett tillräckligt mål. Det måste väl vara en fråga om utjämning /i kunskaper/ mellan grupperna i samhället."
Än viktigare var skolans demokratiska uppdrag. Erlander, med sin erfarenhet av krigsåren, betonade också detta starkt. I dagens skoldebatt nämns det demokratiska fostransuppdraget alltför sällan. Det drunknar i den flodvåg av inlägg kring kunskapskontroll som framför allt utbildningsminister Jan Björklund (FP) översköljer oss med.
Med tanke på Sverigedemokraternas stora framgångar på senare år får dessa ord av Erlander ny tyngd: "Samtidigt hade vi under de gångna tolv årens nazistvälde i Europa fått klart för oss att bland det viktigaste skolan kunde göra var att fostra människorna så att de inte, kanske som en följd av en stark specialisering, blev blinda för vad som hände ute i samhället. Skolan måste ge kunskaper om samhället och få de unga att känna delaktighet i dess utformning. Skolan fick inte isoleras från samhället. Då kunde inte skolan samtidigt i sitt inre liv vara auktoritärt uppbyggd." Det är en helt annan syn på skolan än den som förhärskar i dagens skoldebatt.
Utbildningspolitik handlar inte enbart om ungdomsskolan och högre utbildningen. En lika viktig komponent är möjligheten till utbildning senare i livet. Friheten att välja utbildning är inte något som får begränsas till ungdomsåren. Det måste finnas återkommande möjligheter att välja om och byta spår, både i teorin och i praktiken, utan att ekonomiska begränsningar sätter hinder.
Kunskap ger frihet åt individen och ger den möjlighet att växa. Rätten till utbildning får därför inte begränsas. För att klara dessa måste samhället bygga på solidaritet där vi tillsammans ser till att alla får chansen - så ofta den behövs.