Krisen eleverna inte märker
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
OECD-undersökningar visar också på något som är mycket positivt och värdefullt, nämligen att de svenska eleverna trivs i skolan. En slutsats som starkt understryks i en färsk rapport från en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Gruppen har intervjuat 10 000 niondeklassare om bland annat trivseln och det visar sig att tre av fyra gillar skolan och nio av tio tycker om sin klass. De svenska eleverna trivs. Få går med en klump i magen till skolan. Men några gör det och dem har skolan skyldighet att uppmärksamma och stötta.
Finska elever leder kunskapsligan i internationella undersökningar. Till och med de sämsta eleverna står i en klass för sig, när de jämförs med samma grupp i andra länder. En, men bara en, förklaring som ges är att det råder studiero, det är tyst i klassrummet. (Lärarförbundets rapport Vad kan vi lära av finsk sisu?) Eleverna frågar inte och diskuterar med läraren, de lyssnar och antecknar. Men medan det i Sverige ropas på mer ordning och reda och tyst i klassen, funderar skolforskarna i Finland över vad pliktkänslan och disciplinen kan innebära för deras ungdomars möjlighet att utvecklas kreativt och socialt.
De finska eleverna är högpresterande men de trivs inte i skolan. Allra sämst trivs eleverna med toppbetygen. De känner mindre entusiasm inför skolarbetet än elever i andra länder, pliktkänslan är dominerande, och de känner inte heller lika stor samhörighet med skolan som elever i andra länder. En finsk författare har kommenterat de finska studieresultaten så här: "Vi är bra på att bita ihop och jobba, men tyvärr är vi nog inte lika bra på att få varandra att trivas".
En inte helt ointressant reflektion mot bakgrund av att Finland inom mindre än ett år skakats av sitt andra våldsamma skottdrama i skolans värld.