I det långa kriget mellan Verkligheten och Fantasin har den förra länge haft övertaget. Steg för steg har Fantasins fästen fallit och Verkligheten tagit kommandot. Folk tror inte på tomtar och troll, på Gud eller Kungen som något övermänskligt. Istället för att respektera präster och andra schamaner vänder vi oss till läkare och meteorologer för att få veta hur det är eller vad vi kan förvänta oss. Religionsfanatikerna har således fått vika ner sig för vetenskapen.
Traditionella värderingar om vad som är rätt och fel har trängts undan av rationella argument. Vidskepelsen har skjutits sönder av sunt förnuft.
Men det är förstås inte så att Verkligheten använt sin seger till att helt avskaffa Fantasin. Den har snarare blivit en slags krigsfånge i Verklighetens läger. Fantasin har förslavats och omskolats till en ömsint tjänare av det rena klara förnuftet. Som när en film leker med tanken att vi med en tidsmaskin kan förflytta oss i tiden. Eller en bok som med skönlitterärt grepp skildrar Ceasars liv. Alla som läser Fantomen vet att denne fantasifigur ibland rör sig i utkanten av verkliga historiska händelser, något som underlättas av att han funnits i typ 400 år.
Fantasin har således förlorat så många slag mot Verkligheten att den blivit underkuvad, kolonialiserad, förslavad. Men på senare tid har Fantasin gått till offensiv och börjat ta tillbaka förlorat territorium från Verkligheten. Slaven försöker slå sig fri.
Det bästa exemplet på hur Fantasin börjat invadera Verkligheten är förstås mediernas ökade inflytande. Medierna använder sig av verklighetsfragment för att skapa intressanta berättelser. Genom att klicka oss fram genom rubrikerna på nätet skapar vi en fantastisk bild av verkligheten såsom bestående av mer eller mindre absurda händelser, onda makthavare och brutala katastrofer.
Verkligheten anpassas efter medialiseringens logik. Delar görs till helhet. Med digitaliseringen kan det mediala utbudet anpassas till människors behov av underhållning ungefär som en mindre nogräknad bar tillhandahåller drinkar åt sina fyllesugna kunder.
Om en fantasi blir tillräckligt stark kommer den också att bli lika bergfast som verkligheten. För den som tror på Gud spelar det ingen roll om vetenskapen förespråkar evolutionsteorin. Gud finns, oavsett hur det egentligen är. Eller ett barn som tror på tomten kommer att uppfatta gubben med mask som en tomte, inte en utklädd farfar.
Därför är en av Fantasins främsta motoffensiv just nu – nationalismen – också mycket framgångsrik. OM folk uppfattar sig som tillhörig en nation i högre grad än andra alternativa föreställningar om gruppgemenskaper, som Mänskligheten eller Europa, då kommer också nationalismen att bli som en okuvlig verklighet.
Den digitala tekniken ger också det färskaste exemplet på hur Fantasin nu slår tillbaka mot Verkligheten. Det är förstås Pokémon Go.
Med hjälp av mobiltelefoner jagas fantasimonster i parker, kontor och på torg. De finns gömda i papperskorgar, på tidningshögar och flickvännens mage. Att det är frågan om en massrörelse på gränsen till masshysteri råder det ingen tvekan om. Det är i vart fall den mest spektakulära etappseger som Fantasin gjort mot Verkligheten sedan luftlandsättningen av Haloweenfirandet.