Om du tittar på tv, lyssnar på radio eller läser tidningar så översköljs du av tips om hur du ska kunna leva sundare. Det är reportage om de senaste träningstrenderna, vilken kost som är sundast, och tips om hur du ska nå en sund balans i ditt liv. Det här med ett sunt leverne är alltså något som borde finnas i varje människas medvetande. Men ändå så är det inte alla som motionerar och lever ett sunt liv. Det vet jag av egen erfarenhet. Jag tillhör den skaran, även om jag förhoppningsvis är på väg att bättra mig och leva ett mer sunt och mer hälsosamt liv.
Men vad är det då som gör att inte alla lever sunt och motionerar i tillräcklig utsträckning? Är det ren lathet? Rör det sig om okunskap trots att dessa frågor är i ropet? Har en del människor helt enkelt inte tid att få in detta i sitt liv? Dessa frågor har forskarna brottats med och till viss del hittat en del mönster.
Forskaren Lars-Magnus Engström vid Idrottshögskolan & Lärarhögskolan i Stockholm har studerat kopplingen mellan aktuell livssituation, social position och motionsvanor genom att från år 1968 följa en grupp på cirka tvåtusen slumpmässigt utvalda femtonåringar. Redan när studien startade 1968 kunde han konstatera att motionsvanorna i hög grad var socialt betingade. De som kom från familjer högre upp på klasstrappan motionerade i högre grad än de som återfanns längre ner i densamma. Detta har också andra studier visat. Engströms studier visade också att personer som hade många vänner som tränade också själva i högre grad tränade. Man påverkades av det sociala sammanhang man befann sig i. Även en faktor som bostadsort påverkade graden av motionsutövande. Stadsbor tränade i högre grad än landsbygdsbor.
Riktigt intressant blir det när Engström gjorde en uppföljning vid 41 och 47 års ålder. I denna studie undersökte Engström nämligen sambandet mellan social tillhörighet i barn- och ungdomsåren påverkade motionsutövandet som fullvuxen och om man kunde se några effekter på motionsutövandet utifrån ett "klassreseperspektiv". Han delade in populationen i fyra kategorier, den första med hög social tillhörighet både som ung och som vuxen, den andra med låg social tillhörighet som ung men hög som vuxen, den tredje (som blev för liten att studera) med hög social position som ung men låg som vuxen, och slutligen den fjärde med låg social position både som ung och vuxen.
Grupp ett och två hade som vuxna jämförbar utbildningsnivå, ekonomisk situation och social position som vuxna och borde därmed ha samma förutsättningar för motionsutövande i dag, men graden av motionsutövande visade ändå på stora skillnader. Den grupp som gjort en klassresa hamnade ungefär mitt mellan grupp ett och fyra när det gällde motionsgrad. Hos den fjärde gruppen med låg social position såväl som ung och som vuxen var motionsutövandegraden låg. Engströms slutsats var att den ursprungliga sociala grupptillhörigheten präglade motionsvanorna i mycket hög grad. Motionsvanor är uppenbarligen en mycket stark klassmarkör.
Så för mig som nu försöker byta till en sundare livsstil så handlar det inte bara om att övervinna mina egna demoner, utan också om att besegra mina klassdemoner också. Det gör väl inte saken lättare precis. För er som vill följa min resa mot ett sundare liv, och om min kamp mot demoner och frestelser kan gå in på: www.viktutmaningen2012.blogspot.com och klicka på Bengt-Urban, Piteå, i högerspalten. Där hittar ni mina blogginlägg om detta.