KD - ett parti under press

RIKSTING Att politiska partier försöker hitta en gemensam nämnare i den politiska mitten har blivit allt tydligare. Skillnader finns i vissa sakfrågor, men ofta handlar det om mainstream. Moderaterna har lyckats ta över en del av Socialdemokraternas politiska agenda, utan att för den skull förändra sin politik. Det har handlat mer om snygg förpackning än innehåll, och det har hittills varit framgångsrikt.

I dag inleder Kristdemokraterna sitt riksting i Örbero. Partiledaren Göran Hägglund tror och hoppas på sitt parti inför valet. Detta trots dåliga opinionssiffror.

I dag inleder Kristdemokraterna sitt riksting i Örbero. Partiledaren Göran Hägglund tror och hoppas på sitt parti inför valet. Detta trots dåliga opinionssiffror.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Piteå2010-07-01 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Så det är inte märkligt att de små partierna i den borgerliga alliansen jobbar på med frågan hur de nu ska ut innan Moderaterna slukat dem helt. Göran Hägglund (KD) och Maud Olofsson (C) sitter mest i kläm när den moderata ångvälten rullar fram.
Göran Hägglund strävar efter att locka "verklighetens folk", vilka de nu kan vara, medan Maud Olofsson lutar sig mot gossarna på Stureplan. Bort med arbetsrätten och mer kärnkraft är den nya centerns politiska melodi.

I dag, torsdag, inleder Kristdemokraterna sitt riksting i Örebro, men vad vill egentligen Kristdemokraterna, och finns det fortfarande någon borgerlig fråga som inte redan är kapad Moderaterna och Fredrik Reinfeldt?
Förutom kanske då det smått absurda talet om "verklighetens folk", är vi inte alla verklighetens folk, du och jag, och oavsett politisk tillhörighet?
Göran Hägglund och Kristdemokraterna befinner sig på en osäker seglats mot valet den
19 september, men partiet har med viss fingerkänsla klarat fyraprocentspärren. De har vanan inne att räkna in rätt decimaler under valnatten för att hamna på rätt sida. Göran Hägglund sägs vara en trevlig prick och en rakryggad politiker, så kanske, kanske finns det ändå Kristdemokraterna kvar i riksdagen också i oktober.

Som mest har KD i dag stöd av drygt fyra procent av väljarna. Så i de flesta opinionsmätningarna, men på senare tid ofta under fyraprocentsspärren. Visst kan man ha förståelse för att Kristdemokraterna är oroliga för att tappa sina riksdagsmandat, men med folklig populism lär man inte nå några större framgångar.
Verkligheten är i stället att
Göran Hägglund och hans Kristdemokrater har svårt att hävda sig. Inte minst bakom Fredrik Reinfeldts breda moderatrygg. Då kan goda råd vara dyra. Men nog kan man begära mer av Göran Hägglund än utspel utan förankring i den verklighet som han menar att "vanligt" folk lever i. De har fullt sjå med att behålla sina jobb och har inte ett uns av den trygghet som Hägglund och hans regeringskamrater raserat.
Kristdemokraternas balansgång är självfallet inte lätt. Å ena sidan vill man inte hetsa upp moderaterna. Å andra sidan vill man visa någon form av aktivitet och dådkraft när det gäller den egna politikens innehåll.

Det är sannolikt synen både på nuet och framtiden som är Kristdemokraternas stora problem. I ett sekulariserat samhälle som vårt blir Göran Hägglund och Kristdemokraterna alltid ett parti på marginalen, och ett parti som hukar under det Moderata trycket. Då är det annat med CDU, det kristet sociala regeringspartiet i Tyskland, som har en stark radikal och progressiv falang.
Jag träffade flera av dem i höstas i samband med det tyska riksdagsvalet. Här ställer man upp för facket som en absolut viktigt faktor på arbetsmarknaden och för trygghetsfrågorna. De sade inte ett ord om "verklighetens folk" utan analyserade Tysklands problem med hög arbetslöshet, sociala skillnader på ett konstruktivt sätt. Mer rättvisa.
Dags för Göran Hägglund att göra en studieresa?
Läs mer om