Katastrof som rycker närmare

MILJÖ Under de senaste åren har vi mötts av allt fler rapporter om extrem väderlek på olika håll på jordklotet. Översvämningar på grund av långvarig nederbörd eller häftiga skyfall, orkaner, extrem torka, svår kyla och extrema värmeböljor. Listan kan göras lång. Häromdagen presenterades en ny larmrapport från Världsbanken med allvarliga varningar kring effekterna av den globala uppvärmningen.

Om medeltemperaturen höjs med fyra grader kommer extrem torka, likt denna som drabbade Nebraska i somras, att bli vardagsmat på många håll i vår värld.

Om medeltemperaturen höjs med fyra grader kommer extrem torka, likt denna som drabbade Nebraska i somras, att bli vardagsmat på många håll i vår värld.

Foto: Nati Harnik

Piteå2012-11-21 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I en nyligen publicerad rapport från Världsbanken slår man larm om att stora delar av världen kommer att stå inför en miljökatastrof om världens regeringar inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser så att den globala uppvärmningen minimeras.

I rapporten slås fast att om inget görs åt klimatproblemen så kommer effekterna att bli mycket stora. Enligt rapporten kan jordens medeltemperatur komma att öka med fyra grader redan till år 2060, jämfört med det med de två grader som man fruktat tidigare. Skulle medeltemperaturen öka med fyra grader kommer världens fattiga, och invånarna i världens kuststäder, att drabbas hårdast.

Redan idag kan man konstatera att förändringarna i väderlek orsakar stora problem. Vem har inte minnet av höstens orkaner på den amerikanska västkusten på näthinnan, eller de skador som orkanen Katarina ställde till med år 2005.

Det är kanske inte lika många som minns att mer än femtiotusen människor, varav femtontusen bara i Frankrike, dog till följd av den extrema värmebölja som drabbade Västeuropa i augusti 2003. Risken är tyvärr stor att klimatkatastrofer av detta slag kommer bli betydligt mer frekventa om rapportens varningar skulle slå in.

I artikeln "En katastrof för mänskligheten" i Aftonbladet igår, kunde man läsa att miljöprofessor Johan Rockström befarar att världen står inför ett mycket tydligt hot. I en kommentar beskriver Rockström konsekvenserna av en höjning av medeltemperaturen med fyra grader på följande sätt: "Då talar vi inte om en framtid som är farlig för mänskligheten, utan om en framtid som är katastrofal för mänskligheten."
Behovet av en avsevärt mycket kraftfullare miljöpolitik är skriande. Vi kan inte passiva stå och se på hur katastrofen rycker allt närmare utan att göra något. Men frågan är hur kraftfulla åtgärder som krävs, och om det är möjligt att undvika en svår miljökatastrof. I rapporten slås fast att temperaturhöjningen kommer att ske oavsett vilka åtgärder som vidtas, men att drastiska åtgärder ändå kan minska reducera höjningens storlek.

Till Aftonbladet säger Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI, att Sverige kommer få uppleva en ökning av medeltemperaturen med cirka sex grader vid det scenario som målas upp i Världsbankens rapport, och till och med mer under vinterperioden. Erik Kjellström säger till Aftonbladet: "Det är väldigt allvarligt. Vi har inte haft en så här stor temperaturökning sedan de sista landisarna smälte efter istiden."

Världsbankens rapport är så allvarlig att den med automatik borde hamna högst upp på dagordningen hos varje regering runt om i vår värld. Men miljöpolitiken står tyvärr på undantag på alltför många håll. Så är det också här hemma. Ambitionsnivån inom den svenska miljöpolitiken har sjunkit avsevärt sedan alliansen kom till makten, och vår röst i dessa frågor har tystnat totalt. Nu måste klimatpolitiken prioriteras, om våra barnbarn och barnbarnsbarn ska slippa uppleva den miljökatastrof som Världsbanken målar upp.

Läs mer om