Jakten på eko- brottslingar på sparlåga
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ekobrottsmyndighetens verksamhet tycks inte heller den falla den borgerliga regeringen i smaken. Förslag om nedläggning väntas i slutet av månaden. Myndighetens 400 anställda som allt framgångsrikare jagat penningtvättare och skatteflyktingar har förvarnats.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2005 en utredning för att komma till rätta med vissa organisatoriska problem, men det gjordes en klar politisk markering om att myndigheten skulle finnas kvar. Den borgerliga regeringen har kommit till en annan slutsats. Myndigheten ska bort. Det är för tungrott att hantera "blandad brottslighet", lyder motiveringen. Allt ska åter in under en enda åklagarmyndighet.
Men det var ju just för att en enda åklagarmyndighet inte klarade av den "blandade brottsligheten" som Ekobrottsmyndigheten kom till i slutet av 1990-talet. Myndigheten skapades i syfte att samordna den ekonomiska brottsbekämpningen i landet. Specialutbildade åklagare, poliser och revisorer arbetar tillsammans för att effektivisera det svåra och tidskrävande utredningsarbetet.
Grov ekonomisk brottslighet, insiderbrott i näringslivet och EU-bedrägerier är det man lägger mesta krutet på. Och arbetet har gett effekt. Sedan specialmyndigheten kom till har fler ekobrott utretts och fler brottslingar åtalats än tidigare.
Det handlar om bedragare och skatteflyktingar av format och om kriminella ligor som tvättar pengar från narkotika, människohandel och värdetransportrån. Till sin hjälp har de välutbildat folk och väloljade organisationer. Ekobrottsmyndigheten ska alltså vässas, inte skrotas. Eller tänker regeringen lägga sig platt?