Internet tar jobben från glesbygden
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det konstaterar professor Erik Westholm, verksam vid Institutet för framtidsstudier.
Om tjugo år kommer en större andel av Sverige än i dag att vara helt avfolkad, tror Erik Westholm. Den dystra utvecklingen är han inte ensam om att förutse, däremot är han nog rätt ensam om att peka ut internet som pådrivare. För glesbygden har internet inneburit fler nackdelar än fördelar.
"Det har medfört att till exempel banker, arbetsförmedlingen och försäkringskassan lagt ner kontor. Orter mister sina funktioner. Det blir bara boendet kvar", säger Westholm till TT.
Alla glesbygdskommuner går inte samma öde till mötes. Där det finns naturresurser som råvaror eller sådant som lockar turister finns framtidshopp, men för övriga går inte avfolkningen att vända. Sist kvar blir de gamla och dem kan man ju för skams skull inte överge. Här behövs pengar för vård och omsorg och någon som stannar kvar och vårdar.
Hoppet står till invandrarna. Under 2000-talet har invandringen från EU till den svenska glesbygden fyrdubblats, visar Glesbygdsverkets granskning. I början av 2000-talet bosatte sig ett hundratal av de tre största invandrargrupperna från EU, tyskar, holländare och polacker, i glesbygdskommuner. Förra året var siffran uppe i 500.
Invandrarna är välkomna. Här finns det gott om plats och chansen att integreras i samhället är god. Det är det där med jobben. Men med människor följer behov och behov föder jobb. Så vem vet hur glesbygdens samhällen ser ut om tjugo år.