LEDARE: Inte bara pengar

Få företagsledare har präglat sitt företag så mycket som grundaren och huvudägaren Ingvar Kamprad. Nyligen visade TV4 ett reportage om honom. Som vanligt var det omöjligt att värja sig mot den pojkaktiga charmen hos denne karismatiske smålänning. Ingvar Kamprad är en kontrasternas man. Han blandar iskallt affärssinne med ett varmt hjärta. Hans företag är symbolen för Sverige och svenskhet - men själv har Kamprad flyttat sig och sina pengar till Schweiz, varifrån han också driver företaget. Han vurmar för decentralisering och självständiga chefer, men kan på en tiondels sekund diktatoriskt bestämma att företaget ska köpa ett par hundra tusen ljusstakar. En av hans medarbetare vittnade: "Ingvar kan ena stunden vara hur generös och omtänksam som helst, andra stunden kan du få världens utskällning." Ikea är ett unikt företag på många sätt. Trots att det är ett av världens största företag har Ingvar Kamprad valt att hålla koncernen borta från börsen. "Jag hatar kortsiktiga beslut. Om man vill fatta långsiktiga beslut är det mycket svårt att vara på börsen", har Kamprad sagt. Ikea-kulturen präglar allt. Kostnadsmedvetenhet på gränsen till snålhet är en del av denna kultur, men bara en bit. I grunden handlar det om att företaget har en ide bakom sin verksamhet: att erbjuda de många människorna billiga möbler, lågpris utan att tumma på funktion eller teknisk kvalitet. Ödmjukhet för kunden genomsyrar företaget - "det är de många människorna vi ska betjäna". Utifrån detta har Ikea utvecklats och vuxit och hela tiden har Ingvar Kamprad hållit fast vid ursprungsvisionen. Ikeas kultur präglar även lönesättningen i företaget. I de flesta andra världsföretag är verkställande direktören överöst med pensioner, bonusar och andra förmåner. Ersättningsnivåerna har skruvats upp till fantasisummor utan förankring i människors vardag. Inte sällan förlorar direktörerna därmed kontakten med verkligheten även i andra avseenden och det slutar med att de slår i backen med en skräll (för det mesta räddade av en gyllene fallskärm). Ikea har valt en helt annan lönefilosofi. Även om företaget är störst ska cheferna inte tjäna mest utan snarare som genomsnittet. Trots att Ikea 2004 var Sveriges omsättningsmässigt andra största företag ligger företagets verkställande direktör Anders Dahlvig med "endast" 7 miljoner kronor, en bra bit ner i löneligan. Ikea söker aktivt människor som sätter värde på annat än enbart lön, till exempel, tidigt ansvar och möjlighet att påverka. Genom att lönen inte är den stora saken lockar man "rätt" personer, människor som passar in i Ikea-kulturen. Något problem med att få folk till företaget har man inte. Ikea var förra året en av de mest populära arbetsgivarna för unga studenter. Nästa gång du hör en direktör påstå att det är nödvändigt med höga löner för att locka kompetens av världsklass, säg bara Ikea.

Ledare: Inte bara pengar

FÖRETAGSKULTUR. Säg Sverige och många utlänningar tänker på Ikea. Numera till och med före synd och mammas köttbullar. De sistnämnda bidrar förresten Ikea till att popularisera genom att servera rätten på Ikea-varuhusen världen runt.