Den socialdemokratiska partiledningen valde i går att på DN debatt presentera fem av de viktigaste förslagen i den kommande socialdemokratiska budgetmotionen. Valet av namn på artikeln har väckt ont blod inom delar av socialdemokratin då ordet "affärsplan" anses klinga alltför marknadsekonomiskt, och det kan måhända ligga något i den kritiken. Man kan nog med fog utgå ifrån att valet att använda ordet mest syftar till att rida på den väg av trovärdighet som Stefan Löfven har i tillväxtfrågor, och inte om någon tydlig marknadsekonomisk omorientering av politiken.
I artikeln slår de fyra ledande socialdemokraterna fast att inriktningen på regeringens jobbpolitik har varit alldeles för ensidig och enbart fokuserat på att se till att alla medborgare maximerar sitt arbetskraftsutbud. Regeringen har stirrat sig blind på att alla ska söka jobb och har glömt bort att det också måste finnas jobb att söka för de som förväntas söka jobb. Jobbpolitiken måste därför få ett nytt fokus på jobbskapande via en väl fungerande tillväxtpolitik.
I den "affärsplan" som Löfven och de tre andra ledande socialdemokraterna presenterade lyfts fem huvudpunkter fram som ytterst viktiga för att tillväxt- och jobbpolitiken ska fungera och att Sverige ska kunna hänga med i den internationella utvecklingen. Det första området är utbildningspolitiken där det socialdemokratiska målet sätts mycket högt. Målet ska nämligen vara att lyfta Sverige till en kompetensnivå som är världsledande. Den socialdemokratiska utbildningspolitiken bygger på att en investering i skickliga och motiverade lärare som har resurser och ork att möta eleverna där de befinner sig och ge det stöd som behövs. Detta utmynnar i det utbildningskontrakt som redan tidigare presenterats och som ska ge gymnasiekompetens till alla de som saknar en sådan. Denna utbildning ska ske i kombination med jobb eller praktik.
Punkt två i "affärsplanen" är satsningar för att skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag. Partiet föreslår därför särskilda satsningar för att det ska bli mer lönsamt för företag att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Detta kombineras med företagsnära forskning, infrastruktur och strategisk samverkan med framtidsbranscher. Andra åtgärder som kommer presenteras i skuggbudgeten syftar till att förenkla tillgången på riskkapital, att öka exportstödet. En annan åtgärd för att underlätta för företagen är avskaffandet av arbetsgivaransvaret för den andra sjuklöneveckan.
Den tredje byggklossen i Sveriges nya färdriktning är att underlätta för företagen att rekrytera människor med rätt kompetens. Därför vill man komma bort från den hagelskurspolitik som regering för och i stället fokusera insatserna i form av precisionsskytte genom riktade behovsstyrda utbildningsinsatser som gör att de arbetslösa kan möta upp de kompetensbehov som företagen har.
Vidare vill Socialdemokraterna sätta innovationspolitiken i centrum och därför föreslår man att ett särskilt innovationspolitiskt råd under ledning av statsministern ska inrättas. Inrättandet av forsknings- och innovationspolitiska råd har i andra länder visats sig vara framgångsrika.
Avslutningsvis vill den socialdemokratiska ledningen se till att allas framgång också är Sveriges framgång. Så i stället för att slita sönder Sverige vill man stärka den svenska sammanhållningen genom förstärkta omställningsförsäkringar, ökad jämställdhet och satsningar för att motverka den ökade segregation som vi ser i dagens Sverige.
De förslag som presenteras går absolut i den riktning som Sverige behöver och kommer att utgöra en utmärkt stomme för den skuggbudget som partiet ska presentera i nästa vecka. Men då måste de vackra orden kläs i konkreta och knivskarpa förslag. Det är endast så Socialdemokraterna kan vinna väljarnas förtroende så att man får chansen att styra den svenska i rätt riktning.