"Kommunen har tillgångar som utgör konkurrensfördelar jämfört med andra regioner inom landet och resten av världen. Förutom att möjliggöra för den breda massan måste kommunen också våga vara spetsig inom de områden där speciella tillgångar finns."
Citatet kommer ur förslaget till Piteå kommuns tillväxtprogram för 2011-2015. Där betonas särskilt en konkurrensfördel: skogen. Den kan användas både av befintlig industri och skapa ny, med inriktning på energi. I programmet identifieras också brist på arbetskraft som det största hindret mot tillväxt. Under perioden kommer Piteå att ha en stor generationsväxling och en åldrande befolkning. Därför planeras för ökad inflyttning och integration i vid bemärkelse. Om det inte skulle lyckas är det risk för stagnation.
I alla fall om man lyssnar till ekonomihistorikern Jan Jörnmark, vilket jag gjorde häromveckan på ABF Göteborg. Tesen är att de städer och regioner som inte kan hantera globaliseringen går under. Enligt kapitalismens lagar är det helt följdriktigt och inget att göra åt. I text och bild berättar Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff om den forna glansen, förfallet, övergivandet och slutligen Avgrunden - som deras gemensamma bok över kapitalismens inneboende självdestruktion heter. Bilderna är melankoliska, vackra, det finns en skönhet i förfallet.
Berättelsen om den forna bilmetropolen Detroit ges stort utrymme i boken. Den numera övergivna staden är en symbol för, eller ett symtom på, undergången. Så går det, enligt Jörnmark, för regioner och städer som saknar förmåga att ta till sig och hålla kvar kompetens och kreativitet, om det brister i öppenhet för nya tankar och förmågor - och framför allt; om produktionen är billigare någon annanstans - ja då kommer stagnationen, depressionen. Flykt och ödeläggelse. Det är lätt i att göra en parallell till Sveriges motsvarighet till det amerikanska bilbältet: Göteborg och Trollhättan. Mot bakgrund av kapitalismens logik, som den beskrivs av Jörnmark, är det kanske ett friskhetstecken att vi i bilbältet sätter vår tro till kineserna. Geely har köpt Volvo PV, Saab hoppas på Youngman och Pang Da.
Bilar och bilism är kanske Göteborgs räddning på kort sikt. På längre sikt är massbilismen kanske inte bara Göteborgs utan allas vår död. Som överideologi har den redan förslavat oss till en grad vi nog alla känner men inte vill kännas vid. I alla fall om man får tro en lika underbar som hemsk knallrosa stridsskift med namnet Trafikmaktordningen. Titeln anspelar på könsmaktordningen och blottlägger den liberala massbiliserade individualismens herravälde över vår vardag.
Trafikmaktordningen och Avgrunden - angelägna böcker om vår civilisations ekonomiska system. En läsning av dem ställer obevekligt frågan om tillväxt är det önskvärda målet.
I dagarna rapporteras att skogsindustrins konkurrenskraft har försämrats av en stark krona och dyr råvara. "Dyr råvara" betyder att den kan fås billigare någon annanstans. Det är vad Piteå kommuns tillväxtavdelning har att förhålla sig till. Men vad jag förstår kan man sin kapitalism och lägger inte framtiden helt i industrins händer. Som gardering sig vill man också satsa på kulturella och kreativa näringar.