Hoten ökar i domstolarna
RÄTTSSÄKERHET I dag är det mycket vanligt att de som arbetar inom rättsväsendet upplever en obehaglig och ibland fientlig stämning i en rättssal. Det kan alla från nämndemän till åklagare intyga. Hot har blivit allt vanligare. Inte minst mot vittnen. Vittnen som inte ställer upp har dessutom blivit ett växande problem. Under 2009 fick 427 tingsrättsförhandlingar ställa in, eftersom vittnen kände sig otrygga. Rädda för hot och eventuellt våld. Många är helt enkelt rädda.
Under senare år har hot mot vittnen i domstolar blivit allt vanligare. Något som även gjort att många tvekar att ställa upp som vittnen vid rättegångar. Förra året fick 427 tingsrättsförhandlingar ställas in när vittnen uteblev.
Foto: JACK MIKRUT
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Orsakerna till denna utveckling är säkert flera. Polis-och åklagarmyndigheten menar att mycket bottnar i att allt fler vittnen och målsägare hotas om de ställer upp i en rättegång. Hos alltför många har det därför blivit en olycklig ryggmärgsreaktion att inget ha sett och inget ha hört.
Självfallet kan inte samhället tolerera att vittnen tystas och misstänkta brottslingar därmed släpps fria i brist på bevis.
Under de senaste åren har det mer eller mindre satts i system att skrämma och hota vittnen. Ett tillvägagångssätt som blivit allt vanligare i samband med grövre brottslighet. Gång på gång har denna metod också tyvärr visat sig vara effektiv.
Ett vittne eller brottsoffer som berättat en sak vid polisförhöret kan i den senare rättegången ta tillbaka allt eller helt ha "glömt" de tidigare uppgifter som lämnats. Skrämda till tystnad. För domstolarna har det sedan varit omöjligt att utdöma ett rättmätigt straff för den åtalade. De mer slutna brottsliga nätverken har tagit för stor plats och de är inte rädda för att försöka påverka vittnen. Helst få dem att vara tysta. En utveckling som vi sett de senaste decennierna och som blivit allt allvarligare.
Det finns redan regelverk för att skydda vittnen. I takt med de ökande hoten måste dessa självfallet användas fullt ut. Så långt det ur rättssäkerhetssynpunkt är tillrådligt, och den moderna tekniken tillåter, måste människor känna trygghet i en rättssal. Redan videofilmas vittnesförhör, så att människor inte behöver konfronteras med den brottsmisstänkte.
Målsägarbiträden finns i dag som stöd. Liksom frivilliga vittnesstödjare. Ändå är människor som ska vittna rädda. Ofta vittnar de till slut efter påtryckningar från domstolen, men allt fler tvekar. Säger nej.
Samtidigt måste det vara ett oavvisligt krav att allmänhetens och medias möjligheter att på plats följa rättegångar inte inskränks. Det gäller att balansera eventuella hotbilder mot den demokratiska insyn som är en av grundstenarna i vårt rättsväsende.
Sedan måste vi alla förstå att det är nödvändigt att samhället reagerar skarpt när en situation börjar glida det ur händerna. Vi måste självfallet ha ett rättssamhälle som fungerar.
När hot används för att tysta vittnen och rättssystemet är detta även ett hot mot grunderna för rättssamhället. Då måste samhället sätta ner foten.