Inte nog med att det är roligt och stimulerande att plugga på universitet - det kan också bidra till att min hälsa förbättras och att min livslängd ökar. Den som följer mina krönikor vet att jag i höstas skrev att jag funderade på att läsa vetenskapsteori. Nu gör jag det.
Allra bäst skulle jag må av att ta en doktorsexamen, visar en långtidsstudie över folkhälsan - Increasing absolute mortality disparities by education in Finland, Norway and Sweden - som nyligen publicerats. Sambandet mellan utbildning och hälsa är mycket starkt, faktiskt är utbildning och social status de enskilt viktigaste faktorerna för god hälsa och ett långt liv. Rapporten pekar också att en växande hälsoklyfta i de undersökta länderna - trots att de har omfattande utbildningssystem och hyfsade välfärdssystem.
Att hälsa är en klassfråga är inget nytt. Att klassklyftorna ökar vet vi också - därför är det logiskt att också hälsoklyftan ökar. Det har antagits att lågutbildade och låginkomsttagare har en livsstil med tobak, alkohol och fettbildande mat som försämrar hälsan. Men livsstilsfaktorer som alkoholkonsumtion och rökning kan endast förklara en del av hälsoskillnaderna.
När nu utbildning framstår som en avgörande faktor för god hälsa lyfts frågan till politisk och nationell nivå. Forskarna uppmanar politiker och andra ansvariga för folkhälsan att på allvar börja bry sig om sociala orättvisor, utbildning, bostäder och arbetsmiljö för att minska skillnaderna i hälsa i befolkningen.
Synen på hälsa har skiftat under de senaste hundra åren. Tidigare betonades att en god hälsa krävdes för att människan ska kunna fullgöra sina uppgifter och plikter som medborgare, för nationen. En lutheransk disciplinering av moralen och kroppen tjänade dessa syften. Nu ses hälsan mer som ett individuellt projekt. Din hälsa är ditt ansvar. Disciplineringen finns kvar men syftet handlar lika mycket om estetik - en vacker kropp - som om god hälsa. Denna historiska exposé över synen på hälsa har Wilhelm Kardemark skrivit i sin avhandling När livet tar rätt form. Han har granskat hälsotidskrifter från 1910-13 och 2009 och behandlar hälsosynen ur flera perspektiv, bland annat könsperspektiv. Hälsan i det tidiga 1900-talet var framför allt en fråga för män. Det handlade om att sätta sig över kroppsliga impulser och ansluta sig till en rationell människosyn. Kvinnan var i stort sett frånvarande i den tidens hälsosammanhang och tyckets sakna kvaliteter som kunde möjliggöra en god hälsa, skriver Wilhelm Kardemark. Kvinnor sågs på den tiden exempelvis som oförmögna till rationellt tänkande och handlande.
I dagens hälsotidskrifter är det kvinnor som dominerar, ja en får intrycket att det framförallt är kvinnor som intresserar sig för kropp och hälsa. Men inte för nationens bästa utan för sitt eget.
Kan samhällets individualisering förklara de ökande hälsoskillnaderna? Ja, kanske. Delvis.
Människor med högre utbildning, högre samhällsstatus och bra inkomst har bättre förutsättningar att ta hand om den egna hälsan, det säger sig själv. God hälsa är en medelklassmarkör. Det dominerande hälsobudskapet i dagens medier handlar om fetma - men borde enligt långtidsstudien handla om utbildning. Eftersom den rådande ideologin talar till individen finns det risk att stora grupper, exempelvis arbetslös ungdom, införlivar en känsla av personligt misslyckande när det i själva verket handlar om ett samhälleligt misslyckande. Den vanmakt som nu breder ut sig motiverar inte till att skaffa sig högskolepoäng.