Har en ungdomsgård någon större betydelse?
UNGDOMAR I Arjeplog föreslår budgetberedningen och kommunstyrelsen att kommunens enda ungdomsgård ska läggas ner för att spara pengar. Ungdomarna i kommunen protesterar och kräver att ungdomsgården ska få finnas kvar.
En ungdomsgård är inte bara en samlingspunkt för barn och ungdomar. Det är också en social insats och en investering i ortens attraktivitet som boende- och etableringsort. (Arkivbild)
Foto: Bertil Sundqvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Många gånger brukar det sägas i debatten att en värdemätare på hur ett samhälle mår är hur vi tar hand om våra äldre och våra svaga. Men man skulle nog också kunna säga att en av de bästa indikatorerna man har på hur ett samhälle kommer att må i framtiden är hur man satsar på våra yngre. Besparingar i dag riskerar att innebära stora kostnader i framtiden. Varje barn som vi inte satsar på i dag och som imorgon hamnar i sociala problem eller kriminalitet innebär flerdubblade kostnader.
En ungdomsgård är alltså ingen kortsiktig insats som bara ger dagens barn och ungdomar en meningsfullare fritid. Det är också en investering i morgondagens samhälle. Många gånger pratar dagens makthavare om att det är viktigt med tillväxt och att företag vill och vågar satsa. Man försöker också med alla medel locka människor att flytta till orten. Man talar om att det gäller att öka ortens attraktivitet.
Men en orts attraktivitet avgörs inte enbart av företagsklimat, tillgång på jobb, tillgång till bra och prisvärt boende. Attraktivitet handlar också om livskvalitet, detta så mångfacetterade och svårfångade begrepp. Det handlar om att människor ska trivas, och deras vilja satsa på en framtid på orten. Avgörande för en orts möjligheter att överleva och utvecklas handlar framförallt om att barnfamiljer väljer att bo kvar och att nya familjer flyttar till orten. Men då krävs det att alla i familjen känner att de trivs eller tror att de kommer att trivas. Det ska funka med barnomsorg och skola, och såväl barn och föräldrar ska uppleva att de har en meningsfull fritid. Då räcker det inte med livets nödtorft. Det måste finnas kulturella och fritidsmässiga mervärden i livet också.
Det är här ungdomsgården blir viktigare än bara som en samlingsplats för barnen och ungdomarna. Den blir också en markör för vilken ambitionsnivå politikerna har när det gäller att skapa ett livskraftigt och attraktivt samhälle. Den ger barnfamiljerna en signal om hur viktiga beslutsfattarna upplever att de är för ortens utveckling.
Det finns exempel på orter där ett systematiskt tänkande i dessa banor fått genomslag. Det mest klassiska är en ort i USA där man valde att satsa på ortens utveckling genom att konsekvent satsa på att utveckla kulturen, fritiden, barnomsorgen och skolan för att därigenom locka till sig nya innevånare. I första hand var tanken att locka till sig människor som var beredda att pendla till jobb på andra orter. Men satsningen visade sig få en oväntad effekt. Orten blev inte bara attraktiv som boendeort, utan också som attraktiv etableringsort för nya företag. Där arbetskraften trivdes ville företagen också verka. Detta exempel är kanske värt att studera för våra beslutsfattare.
Det är kanske så politikerna i Arjeplog borde tänka, och därför ta sig en funderare till om det är rätt väg att gå när man nu stänger ungdomsgården. Stärker man Arjeplogs attraktivitet som boendeort och etableringsort genom att stänga ungdomsgården?
Det tål att fundera på.