LEDARE: Grattis nätet!

Så sent som 1996 trodde den ansvariga IT-ministern Ines Uusman att Internet var en fluga som kanske skulle blåsa förbi. Denna månad fyller nätet 15 år och i dag vet vi att nätet revolutionerat våra föreställningar och beteenden på en mängd områden med enorma återverkningar på ekonomi och samhälle. Egentligen är det fantastiskt hur snabbt nätet utvecklats. Den breda allmänhetens användning av nätet kom ju inte igång förrän i mitten av 1990-talet. På tio år har alltså nätet blommat ut till en världsomspännande arena fylld med information, underhållning, kommunikation och affärer. Ofta varnas för den ?digitala klyftan?, det vill säga att människor och regioner kommer på efterkälken för att de inte har tillgång till Internet. Den klyftan får inte negligeras. Nationer och internationella organisationer har ett ansvar för att utjämning sker. Men det finns också en ?digital brygga? som minskar klyftorna mellan styrande och styrda, mellan periferi och centrum. Oavsett var du bor någonstans kan du komma i direktkontakt med förvaltningar, myndigheter och företag och läsa deras rapporter och dokument ? en fantastisk demokratisk potential. Nätet kan alltså verka åt båda hållen, beroende på sammanhanget. På motsvarande sätt är nätet neutralt i förhållande till innehållet: Snusk och brottslighet förekommer sida vid sida med värdefull information och djupa filosofiska tankar. Det mest fantastiska med nätet är att det växt fram utan att någon regering eller myndighet styrt uppbyggnaden. Den explosionsartade utvecklingen har till stor del administrerats av datorexperter och entusiaster. USA har haft en dominerande roll. Den organisation som styr nätet, Icann är en icke-vinstbaserad privat organisation som lyder under USA:s Handeldepartement. På den tiden då verksamheten fortfarande befann sig i sin linda var det knappast något att bråka om. Men med den utbredning som nätet har i dag är det inte förvånande att andra länder också vill ha ett ord med i laget via ett internationellt utsett styrorgan. Vissa länder vill öka kontrollen över nätet av helt andra skäl. Kina och Iran till exempel vill kunna censurera regimkritiska inslag. Inför ett FN-möte om nätets framtid i Tunis stod frågorna om styrning och kontroll i centrum och motsättningarna var starka. Mötet beslutade dock att inte ändra på nuvarande ordning, däremot ska diskussionen om styrningsfrågorna fortsätta. EU och den svenska regeringen har försökt spela rollen av brygga mellan länder som vill ha mer av internationellt styre och de amerikanska kraven på fortsatt hegemoni. En både rimlig och konstruktiv hållning, som dock kritiserats hårt av moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark. Han vill ? kort sagt ? hellre att Bush ska bestämma än FN. Bunkerhögern förnekar sig inte.

Ledare: Grattis nätet!

INTERNET. Det var i november 1990 som de första hemsidorna med bild och grafik skapades. Då satt hänförda datornördar och stirrade på bilder av en kaffebryggare eller något annat lika trivialt växa fram på datorskärmen. Vem kunde då ana vad som komma skulle?