Från och med i går kan man förtidsrösta i kyrkovalet som äger rum söndagen den 15 september. Fastän Svenska kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet är kyrkovalet fortfarande ett viktigt val.
Med sina sex och en halv miljoner medlemmar är Svenska kyrkan i medlemsantal landets i särklass största medlemsorganisation. Att som medlem delta i den interna demokratiprocessen i Svenska kyrkan borde vara lika självklart som att man går på årsmötet i idrottsföreningen eller i någon annan av de föreningar man är medlem i. Rätten att på demokratiskt sätt få vara med och påverka är något som vi i demokratins namn borde vårda ömt.
Frågan om den ”politiska” inblandningen i kyrkovalet är en het potatis hos många. Från de ”opolitiska” nomineringsgrupperna hörs ofta att de politiska partierna borde bannlysas från kyrkovalet och att endast de kyrkligt aktiva och kyrkligt engagerade borde vara med och välja vilka som ska styra Svenska kyrkan. Kyrkan borde få stå fri från politiska ideologier.
Som om någon skulle kunna stå fri från de grundläggande värderingar som man bär när det kommer till kyrkopolitik. Alla, oavsett om vi har en partipolitisk tillhörighet eller inte, bär på en uppsättning grundläggande värderingar, en människosyn och en samhällssyn som påverkar allt vi gör. Ställningstaganden blir inte mindre politiska för att de inte görs i ett partipolitiskt sammanhang.
Skillnaden mellan de partipolitiskt aktiva som söker sig till en partipolitisk nomineringsgrupp och de som söker sig till en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp är en önskan att veta att de man kandiderar tillsammans med delar samma grundläggande samhällssyn och värderingar som man själv gör. Själva engagemanget tar inte sin utgångspunkt i en strävan att politisera kyrkan.
Engagemanget bygger i stället på samma omtanke om kyrkan och dess verksamhet som för vilken partipolitiskt obunden kandidat som helst.
Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka där alla ska känna sig välkomna och omslutna av den gemenskap som finns. Den diskussion som pågår om vilka nomineringsgrupper som borde få ställa upp i kyrkovalet blir i stället närmast ett uttryck för någon form av kyrklig elitism som inte hör hemma inom en öppen och omfamnande folkkyrka.
Alla kandidater som vill verka för kyrkans bästa och för en öppen och demokratisk folkkyrka är värdefulla och borde välkomnas med öppna armar i stället för att ifrågasättas.
Fotnot: I den ledare som kommer att publiceras här i tidningen kommande måndag kommer den socialdemokratiska kyrkopolitiken att behandlas mer grundligt. För er som tänker rösta innan dess och vill veta mer om den socialdemokratiska kyrkopolitiken kan höra av er till Socialdemokraterna på er ort eller titta in på www.valloftet.se.