Går Sverige samma väg som Tyskland?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den politiken har i stora stycken redan testats i grannlandet söder om oss, Tyskland. Och där har den misslyckats kapitalt. Det kom inga jobb.
Regeringen Schröders krispaket Hartz IV, som drevs igenom för två år sedan mot fackföreningsrörelsens protester, innebar just en tillämpning av metoden lägre a-kasseersättningar för att den vägen få fram nya jobb. Ett år efter försämringarna väntar de arbetslösa tyskarna fortfarande på de jobb som skulle komma.
"De långtidsarbetslösa är fortfarande arbetslösa", konstaterar Karl Brenke på Tyska institutet för ekonomi i Berlin. De som står längst från arbetsmarknaden, de som de svenska moderaterna vill trycka ner, har bara märkt ett resultat av politiken. De har bara blivit ännu lite fattigare.
För okvalificerade eller för långtidsarbetslösa 50-åringar finns helt enkelt inga jobb, inte ens låglönejobb. Dessa står i realiteten ännu längre från arbetsmarknaden, ett år efter Harz IV-paketet. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och regeringens siffernisse, finansminister Anders Borg, borde nog ta sig för att göra en studieresa i Tyskland. I bästa fall skulle de då inse vad de är på väg att ställa till med.
Det allvarligaste för samhällets utveckling är den tendens som redan börjat synas, nämligen att folk visar tendenser att börja spara sina pengar inför kommande svårare tider och drar ner en del på sin konsumtion.
Det var precis vad som hände under Bildt-regeringen 1991-1994, då folk i stället behöll pengarna på banken. Resultatet blev att den inhemska efterfrågan sjönk som en sten. Våra offentliga inkomster sjönk genom den lägre aktiviteten i ekonomin. När folks konsumtion krympte så blev också handelns och industrins intäkter och orderböcker tunnare och man tvingades göra sig av med folk. I stället för fler i jobb blev det färre och köerna av jobblösa växte. Ska det bli så igen i Sverige år 2007-2008?
EU-kommissionens utvärderingar visar att vare sig sänkt moms eller sänkt arbetsgivaravgift för vissa tjänster har varit någon jobbskapande metod i de EU-länder där vår nya alliansregerings planer redan hunnit prövas.
Inte servar folk bilen oftare eller klipper sitt hår mera frekvent bara för att skatten sänks något på en sådan tjänst. En upprepning av andras och tidigare, egna misstag kan rätt snart visa sig bli tämligen förödande. Detta särskilt som Sverige inte i nuläget kan räkna med samma draghjälp av exporten som ifjol och i år.
Vi riskerar med andra ord att redan om något år ramla ner från en hög tillväxttakt runt 3,5-4 procent och ner mot den 1-2 procentsnivå där Tyskland länge har varit på. Så sakteliga börjar insikten om fara att växa och när så sker - vreden och ilskan mot alliansregeringens okloka, "jobbskapande" politik att tillta.