Frustration i fjällvärlden

MOBILTELEFONI Den bristande mobiltelefoni- och bredbandstäckningen i glesbygd är ett problem som växer. Detta motverkar tillväxten i dessa regioner, och försvårar möjligheterna att bo och verka i dessa delar av landet.

IT-minister Anna-Karin Hatt (C) tycker att mobiltelefonitäckningen generellt sett är god.

IT-minister Anna-Karin Hatt (C) tycker att mobiltelefonitäckningen generellt sett är god.

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Piteå2013-04-18 02:03
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I Nordnytt och Rapport kunde man i tisdags kväll se ett inslag om den bristande mobiltelefoni- och bredbandstäckningen i Jäckvik. När det blir turistsäsong slås nätet ut på grund av kapacitetsbrist. Då när mobiltelefonin och bredbandsuppkopplingarna är som mest efterfrågade. När de tjugotvå fast boende i byn är ensamma kvar under lågsäsong fungerar nätet bra eftersom nätets kapacitet då räcker till eftersom kapaciteten är dimensionerade utifrån de förhållanden som råder under lågsäsong.

Detta är inte enbart ett problem som beskrivs i Jäckvik. Problemet finns på många håll i vår glesbygd, oavsett om det handlar om glesbygd i Norrlands inland eller glesbygd på andra håll i vårt land. Den bristfälliga täckningen är naturligtvis negativ för de som ska bo och verka i dessa delar av landet. I inslaget i Nordnytt kan man höra Ida-Maria Westerlund på affären i Jäckvik berätta om kortterminaler som inte fungerar när belastningen på nätet blir för stor. Effekten blir irriterade kunder, stressad personal och i slutändan risk för förlorade intäkter för butiken.

Frågan om bristerna i mobiltäckning har uppmärksammats under lång tid. Men inget händer. Den ansvariga ministern, Anna-Karin Hatt, har inte kunnat ge de drabbade något som helst hopp om förbättrad täckning. Tvärtom har hennes passivitet i frågan ökat på den frustration och den uppgivenhet som de drabbade känner.

Gång på gång har man från statsmaktens sida försuttit chanserna att skriva in täckningskrav när frekvenstillstånd ska förnyas, exempelvis 2010 när man förnyade frekvenstillstånden för såväl 800-, 900- och 1800 megaherznätet. År 2011 tog man till och med bort de täckningskrav som fanns i frekvenstillståndet för 2100 megaherznätet. Post- och Telestyrelsen har på detta sätt i princip tagit bort samtliga krav på yttäckning för mobiltelefoni.

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen för någon vecka sedan konstaterade IT-minister Anna-Karin Hatt att mobiltelefonitäckningen på Sveriges landsbygd förbättrats genom de utbyggnationer av nätet som genomförts. Dessutom anser hon att täckningen i Sverige är generellt sett mycket god, och långt bättre än i många andra länder.

Visst känns visan igen. Senast från den finanspolitiska debatten i riksdagen. De borgerliga ministrarna väljer att jämföra Sverige med alla de länder som är sämre än oss. På så sätt framstår Sverige, generellt sett, som mycket bra i de flesta sammanhang.

Men generellt sett bra är inte tillräckligt bra. Det måste funka att bo och verka i hela vårt land. Det måste funka att kunna ha en betalterminal på en affär i Jäckvik också – framförallt under högsäsong när de intäkter som ska täcka upp för lågsäsongen också ska dras in.

Mobiltelefonitäckningen måste därför anpassas så att den också klarar efterfrågetoppar under högsäsong på de platser där beläggningen varierar mycket mellan hög- och lågsäsong. Det räcker inte med bra täckning under de dödperioder som finns. Ska man kunna locka besökare till glesbygden så måste servicen fungera.

IT-minister Anna-Karin Hatt kan inte skjuta problemet ifrån sig som hon gör och lägga ansvaret på operatörerna. Att hela landet ska ha fungerande kommunikationer är ett politiskt ansvar. Det ansvaret vilar tungt på ministerns axlar. Oavsett om hon vill kännas vid det eller inte. Men ju längre ministern inte agerar, desto mer kommer frustrationen i Jäckvik och på andra håll i fjällvärlden att växa.

Läs mer om