Man brukar ofta påstå att borgerligheten har byggts på en tradition av frihetssträvan. Den ädla liberala revolutionären på Paris barrikader, med fanan i ena handen och deklarationen om mänskliga rättigheter i den andra, är en arketyp för den borgerliga politikern. I motsats till detta står förtryckets krafter i form av staten med dess överdrivna regleringar, orättvisa skatter och hårdföra lagstiftande. Minskar man staten blir människan slutgiltigen fri, enligt dessa storartade tänkare.
Problemet är bara att detta är en oerhört platt och blåögd syn på makt och frihet, speciellt när det kommer till statens roll i ett samhälle som Sverige. Här har vi ett demokratiskt styrelseskick som, i alla fall i teorin, ska fungera på ett sådant sätt att vi gemensamt får inflytande över våran nations dagordning och resursfördelning. Därmed har du som medborgare ett finger med i spelet i huruvida vi ska ha god sjukvård, bra skolor, fungerande bussar m.m genom ditt deltagande i det demokratiska systemet. Det är enbart genom att inte delta i det demokratiska systemet som du nekas inflytande över den politiska agendan. Angrepp på statens, landstingets och kommunens inflytande är således också angrepp på demokratins inflytande.
Idag ser vi en radikal borgerlighet med en ytterst föråldrad syn på makt och frihet där varje avreglering, utförsäljning och privatisering är ”en seger för friheten”. Inflytanden över landets medborgare försvinner inte bara för att en privat aktör äger en institution. Ekvationen om ”statens frånvaro är lika med frihet” går inte ihop. Istället faller inflytandet i händerna på mäktiga privata kapitalägare som kan leka med hela länders tillgångar. Har du mer makt över ditt apotek nu när den marknaden är avreglerad och vinsterna går ner i en privat ficka istället för vår gemensamma skattkista?
För en spottstyver av deras egentliga värde kastar man bort våra gemensamt ägda samhällsinstitutioner och våra naturtillgångar till privata aktörer. På detta sätt förlorar vi vårt demokratiska inflytande över samhällsutvecklingen. Ett fåtal får stor frihet på alla andras bekostnad vilket idag även är kopplat till att utländska aktörer får större inflytande över vår nationella dagordning. De konservativa jublar eftersom att de ser alla former av rikedom och fattigdom som skapade av individen och de nyliberala jublar för att världen ”äntligen blivit lite mer fri”.
Har det inte slagit er hur konstigt det är att Sverige är rikare än någonsin tidigare samtidigt som man säger att vi inte har råd med välfärd och att reformutrymmet har minskat? Den allmänna friheten har minskat i takt med att klyftorna ökat och den allmänna välfärden beskurits. Du har visserligen valfrihet att välja mellan två mediokra privata instanser, om du har pengar att betala för dig, istället för att ha friheten att få en god statlig instans, oavsett om du är rik eller fattig.
Den sanna frihetsrörelsen står att finna i socialdemokratins krafter som motsatt sig både den förtryckande delen av socialism samtidigt som den vill balansera marknadskrafterna mot demokratins inflytande. Genom gemensamma åtaganden kan vi skapa en värld där vi alla har goda förutsättningar att få goda liv och friheten att kämpa för våra egna individuella drömmar, istället för en värld där ett fåtal mäktiga kapitalnätverk får leka sandlåda med hela världen.