Redan under valrörelsen 2014 talade Magdalena Andersson (S), då i rollen som finansministerkandidat, för en särskild bankskatt (eller som det ibland heter: skatt på finansiella tjänster). Hon hymlade inte. Tvärtom var hon tydlig i alla sina uttalanden.
”Vi ser ett utrymme till att banker ska kunna bidra lite mer till skolan, så att alla våra barn i Sverige får en bra start i livet”, sa hon vid en presskonferens 18 augusti 2014.
Efter regeringsskiftet och tillträdet som finansminister har hon fortsatt att argumentera för sin idé. Gång på gång har hon pekat på att de stora bankerna gör enorma vinster och borde kunna bidra en smula mer till den svenska välfärdspolitiken. Enbart de fyra storbankerna – Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken – gjorde under fjolåret en sammanlagd vinst på över 100 miljarder kronor.
Nu förefaller finansminister, den rödgröna regeringen och V även redo att gå fram med ett skarpt förslag till bankskatt i vårbudgeten.
Det beräknas ge ungefär 1,4 miljarder kronor till statskassan årligen, vilket givetvis är ett värdefullt tillskott för att höja kvaliteten i skolor, vård och omsorg.
Tag bara skolan. Man behöver inte ha en civilingenjörsexamen för att inse att det behövs en ordentlig satsning på skolan.
Det är ingen överdrift att beskriva skolan som en ödesfråga för Sverige. De svenska kunskapsresultaten har halkat efter i internationella mätningar.
Var åttonde elev – cirka 12 000 ungdomar – gick ut grundskolan utan behörighet till något av gymnasieskolans nationella program år 2014.
Samtidigt finns gigantiska behov av att rekrytera nya lärare och höja läraryrkets attraktivitet. Under de senaste sju åren har hela 12 500 personer lämnat läraryrket. Enligt SCB kommer det att saknas 55 000 lärare redan år 2020 och hela 65 000 år lärare år 2025!
Därför krävs en ordentlig politisk och ekonomisk kraftansträngning för att lyfta villkoren i skolan. S-modellen – att flytta pengar från bankerna till barnen – är ett viktigt och välbehövligt steg i den riktningen.
Som väntat är borgarna är kritiska till förändringen.
”Vi tycker det är problematiskt att regeringen än en gång landar i ensidig skattehöjning på företagsamhet”, säger Ulf Kristersson (M) i en kommentar.
Men det gagnar faktiskt även företagen och tillväxten i Sverige att det finns bra skolor, liksom annan god offentlig service. Saker och ting hänger ihop.
Även den enskilda företagaren är beroende av att barnen får en bra skolgång, att åldringarna kan känna trygghet på äldreboendena och att infrastrukturen funkar.
Därför går det inte att bara stirra på arbetsgivaravgiften, bolagsskatten eller andra skatter när man snackar om företagsklimatet.
När OECD och World Economic Forum listar vad som skapar ekonomisk utveckling brukar de i stället framhålla faktorer som effektiva offentliga institutioner, högt politikerförtroende, utbildning, infrastruktur, bostadsbyggande och integration.
Annorlunda uttryckt: Det som finansieras med bankskatten och andra skatter, det vill säga den offentliga sektorn, har avgörande betydelse även för det privata näringslivet. Den sociala infrastrukturen (kvaliteten i skolor, sjukvård, äldreboenden, fritidsverksamhet med mera) spelar stor roll även för tillväxten och företagandet.
Svenskt näringsliv kommer de facto också att få mycket stor glädje av att den rödgröna regeringen nu höjer statsbidragen till landets kommuner och landsting.