”Musik och framgångsanda i Piteå älvdal” var rubriken på ett spännande seminarium nyligen i Stockholms ABF-hus. För 35 år sedan framträdde världsberömde ekonomen J.K. Galbraith på Luleå tekniska universitet, och sa om 30 år kommer musik att vara viktigare än malm för sysselsättningen i Norrbotten. Med facit i hand kan vi se att musiken fått starkt ökad betydelse, särskilt i Piteå älvdal.
Roger Norén, konserthuschef vid Acusticum, sa att 60 företag i bygden nu sysslar med musik. Petter Sundkvist, professor vid Musikhögskolan i Piteå, berättade om den snabba utvecklingen sedan starten 1978 och att skolan ifjol hade 719 helårsstuderande. – Kraven är höga. Vi måste vara litet bättre än andra. Utvärderingar visar att undervisningen håller hög eller mycket hög kvalitet.
Efter en tid med höjda malmpriser och malmboom i Norrbotten har nu priserna sänkts och järnmalmen drabbats av försämrade konjunkturer. Utsikterna är mer gynnsamma för koppar, vilket kommunalrådet Helena Öhlund redovisade. Hon hoppas på Bolidens planer att starta kopparbrytning i Laver och göra Älvsbyn till gruvkommun samt ge positiva effekter i närbelägna Arvidsjaurs kommun.
Älvdalen uppvisar en blandning av problem och möjligheter. Icemakers marknadschef Micael Lindeman talade entusiasmerande om biltestverksamheten i Arjeplog och Arvidsjaur. Uppräkningen kan förlängas med Polarbröd, Älvsbyhus, testverksamheten i Vidsel, turistsatsningar, ny bioenergi, Sveriges största vindpark i Markbygden med mera.
Politiska kartan har ritats om i älvdalen efter valet. Socialdemokratiska kommunalråd styr i alla de fyra kommunerna, men inte längre med egen majoritet.
Öhlund fortsatte medryckande om ”Älvsbyn som Norrbottens pärla” med många filminspelningar och god service. Samtidigt förespråkade hon Fyrkantssamarbetet i ett område med 160 000 invånare, till vilket också Kalix kan knytas, för att ge mer kvalificerad gymnasieutbildning och andra gemensamma fördelar.
Kollegan i Piteå, Helena Stenberg, gjorde i sin presentation gällande att ”Man kommer hem när man kommer till Piteå”. Piteå utvecklas, siktar på at ha 43 000 invånare 2020 och bedöms ha Sveriges näst bästa skolverksamhet. Andra fokusområden är att bli en uthållig kommun, stora byggprojekt, attraktiva boendemiljöer, framtidens äldreomsorg, bygga en samhällsgemenskap på mångfaldens grund och att satsa på ungdomen, både pojkar och flickor.
På frågan om förhållandet mellan Luleå och Piteå präglas av samverkan eller konflikt svarade Stenberg att det är både-och. - Och i de fall det är konflikt får vi ta den fajten.
Siste talaren Bengt-Urban Fransson, politisk chefredaktör för Piteå-Tidningen och tidigare kommunalråd i Arjeplog hade till uppgift att beskriva situationen i A-kommunerna. Även här finns framgångsrika spjutspetsexempel, men också större problem med minskad, åldrande befolkning och sviktande service. Arjeplog är en av Sveriges minsta kommuner med cirka 3 000 invånare, men också en av de största i ythänseende.
En delikat fråga är om kommunsammanslagningar är en lösning på kontraktionen, såsom mellan Arvidsjaur och Arjeplog. Fransson sa sig ha varit för tanken för att kunna garantera högre kompetens i servicen. Han hänvisade till Kommunförbundets utredning som föreslagit att staten borde satsa 4-5 miljarder kronor på de 75 minsta kommunerna för att utjämna deras förutsättningar. – Och det är ingen stor summa, ansåg Fransson.
Fransson, och övriga medverkande, underströk kulturens roll - Kom till Sveriges minsta filmfestival i Arjeplog i februari!