Fråga 114: Vad ska vi göra åt utanförskapet?

Piteå2010-10-06 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I min hand håller jag en fantastisk bok. Det är en bok skriven av Carl Hamilton, grundaren av affärsetikutbildningen på Handelshögskolan och tidigare politisk kommentator och kolumnist på Aftonbladet, och Ernst Billgren, konstnär. Boken heter "Vad är politik och 100 andra jätteviktiga frågor".
Detta är en bok i en serie böcker på det samlande temat "Vad är ...?". Det finns bland annat en bok om sanning och en om konst. Det är ofta mycket träffsäkra och avslöjande betraktelser som utgör svaren på en del rätt kluriga frågor.
Alla svar redovisas som ett enkelt kort svar och ett längre mer djuplodande svar. Ofta väcker svaren nya tankar och funderingar, och det är inte bara en gång som svaren ställer allt på huvudet.

Ta bara fråga 114 som ett exempel. Frågan är "Vad ska vi göra åt utanförskapet?". En ganska så aktuell fråga i de senaste två valrörelserna. Vad svarar då herrarna Hamilton och Billgren? Det korta svaret lyder: "Fel premiss". Kort, koncist, och i det närmaste obegripligt. Även om man använt enklare svenska och skrivit "fel utgångspunkt" hade det korta svaret inte gett mycket ledning. Ska man inte göra något åt det, eller finns det inget utanförskap att göra något åt?
Men meningen är att de korta svaren ska väcka nyfikenhet att läsa det långa. Det långa svaret lyder:
"När någon äntligen brydde sig om att undersöka hur de friska svenskarna kunde vara så sjuka visade det sig att förklaringen var ganska enkel. Det var en mindre grupp som hade blivit sjukare och slagits ut från arbetslivet. Gruppen bestod i huvudsak av medelålders och äldre kvinnor som under lång tid varit verksamma i offentlig sektor. Det fanns två orsaker: under 90-talet genomfördes stora neddragningar inom vård, skola och omsorg. De tvingades arbeta hårdare och slets ut. Och ungefär samtidigt, enligt
lagen om alltings jävlighet, las rehabiliteringskedjan ner, också det för att spara pengar.
Allt detta var känt inför valet 2006. Ingen brydde sig om det.
Den borgerliga alliansen vann valet på löftet att minska ersättningen till bl a de utslitna kvinnor som hela sitt liv jobbat och betalat sina avgifter. Då skulle de pallra sig iväg till jobbet.
Den politiken har - naturligt nog - inte fungerat."


Och visst väcker svaret frågor. Om man verkligen visste svaret, varför gick man då så hårt ut i denna fråga. Det svaret finns egentligen till stora delar i det långa svaret på en annan fråga, nämligen fråga 47 "Måste inte folk känna igen sig i politikernas verklighetsbeskrivning?". Billgren och Hamilton skriver bland annat:
"Folk måste känna igen sig på de viktiga punkterna, men inte i allt. Minst lika viktigt är att verklighetsbeskrivningen har en stark inre logik, att den hänger ihop. Den verkliga verkligheten hänger naturligtvis aldrig ihop. Men en politisk verklighetsbeskrivning måste hänga ihop på samma sätt som storyn i en bra film."

Här finns en hint om den bakomliggande logiken kring utanförskapet.
Utan den komponenten hade inte Moderaterna kunnat skapa en sammanhängande och spännande verklighetsbeskrivning som hängde ihop och fick den breda massan att uppleva ett berättigande i attacken på sjukförsäkringen. Utan den hade de nya moderaterna framstått i ett föga smickrande skimmer. Nu lyckades man, och fick stora delar av folket med sig på verklighetsbeskrivningen. Det om något visar väl att politik är det möjligas konst.
Läs mer om