Varje år publicerar Socialstyrelsen Öppna jämförelser kopplat till hälso- och sjukvården där man jämför resultaten i de olika landstingen och regionerna. Ett av huvudområdena i undersökningen är befolkningens förtroende för vården och patienterfarenheter. En av de frågeställningar som mäts är hur medborgarna upplever att tillgången på vård ser ut i det egna landstinget eller den egna regionen.
Frågan om tillgången till vård har varit en omdebatterad och brännhet fråga såväl i Norrbotten som i Västerbotten. Ingen har väl undgått ockupationen av sjukstugan i Dorotea, debatten kring den indragna ambulansen i Åsele, den indragna mammografibussen i Arjeplog och debatten kring sjukhuset i Kiruna. Den gemensamma nämnaren är medborgarnas upplevelse av en bristande tillgång på vård.
Läkarföreningen i Norrbotten har i en insändare i länstidningarna uppmärksammat medborgarnas upplevelse av en bristande tillgång på vård och konstaterar att Norrbottens läns landsting får sämst resultat i klassen på denna punkt eftersom endast 76 procent av befolkningen instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den vård de behöver. Samma siffra för Västerbotten är något högre, 79 procent. Båda länen ligger under snittet för riket, även om Västerbotten ligger rätt nära rikssnittet. Men det anmärkningsvärda är att var femte västerbottning och var fjärde norrbottning upplever att de inte har till gång till den vård de behöver.
Riktigt intressant skulle det bli om siffrorna varit nedbrutna på enskilda kommuner. Man kan nämligen utgå ifrån att siffrorna för de mindre inlandskommunerna, som verkligen får känna av den minskande tillgången på vård, ligger bra mycket lägre än på sjukhusorterna som Umeå, Piteå och Luleå.
I Öppna jämförelser mäter man också förtroendet för sjukhus och vårdcentraler. När det gäller förtroendet för vårdcentralerna är läsningen av Öppna jämförelser minst sagt dyster för såväl Norrbotten som Västerbotten, näst sist respektive fyra från slutet är placeringarna för länen. I Norrbotten har 63 procent stort eller mycket stort förtroende för vårdcentralerna och i Västerbotten 64 procent. Detta innebär att var tredje norr- och västerbottning inte har förtroende för vårdcentralerna.
När det gäller förtroendet för sjukhusvården kan i alla fall västerbottningarna glädjas åt resultatet, då man hamnar på fjärde plats i riket. 77 procent har stort eller mycket stort förtroende för sjukhusen. Men fortfarande svar nästan var fjärde västerbottning att de inte har stort eller mycket stort förtroende för sjukhusen. I Norrbotten som hamnar på sjätte plats från slutet svarar 73 procent att de har stort eller mycket stort förtroende för vården.
Läkarföreningens analys är glasklar. Förklaringen står att finna i läkarbristen. En brist som ger avtryck i den vård som medborgarna möter. Arbetsklimatet är så hårt att läkare slås ut. De konstaterar att det krävs fler läkare i tjänst för att klara medborgarnas rättmätiga krav på tillgång till och kvalitet i vården. För att kunna rekrytera fler läkare måste landstingen också förbättra sitt rykte som arbetsgivare.
Det är bara att konstatera att de har rätt. Missnöjet växer bland medborgarna. Det är dags att ta utvecklingen på yttersta allvar och inleda en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare om hur situationen ska kunna förbättras. Det kan inte vänta. Det är dags att vakna och agera.