Forsknings- projekt Sverige
KRITIK. Regeringen driver politiska hjärtefrågor istället för tillväxtpolitik. Sänkningen av fastighetsskatten är det främsta exemplet, nästan alla ekonomer är emot förslaget.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Man får en känsla av att Sveriges ekonomi för Anders Borg mest är ett stort intressant forskningsprojekt. Kalkylerna är konkretare än verkligheten.
När Borg nyligen presenterade vårbudgeten talade han om regeringens insatser mot utanförskap och arbetslöshet som redan uppnådda resultat.
"Det blir 160 000 färre i utanförskap och det blir 100 000 färre arbetslösa", sa han i riksdagen.
I själva verket var det finansdepartementets kalkyler om vad som kan hända fram till 2010 som Borg talade om.
Ändå är inte Anders Borgs ekonomkollegor överdrivet förtjusta i den ekonomiska politik som finansministern lagt fram.Visst applåderas borttagandet av förmögenhetsskatten och antydningarna om att värnskatten kan avskaffas. Men på tre punkter har kritiken dominerat.
Regeringens ekonomiska politik driver fram en överhettning som tvingar upp räntan. Gunnar Örn,
finanskrönikör på Dagens Industri, uttrycker sina farhågor såhär: "Risken är att skattesänkningarna inte leder till högre tillväxt utan bara till högre inflationstryck och därmed
högre ränta."
Konjunkturinstitutet konstaterar att budgeten är underfinansierad med 13 miljarder kronor för 2008 och troligen expansiv. Därmed bidrar regeringen till att Riksbanken måste agera snabbare och höja räntan, tror chefen Mats Dillen.
"Har man en mer expansiv budget då riskerar också ekonomin att växa lite för snabbt och då är det Riksbanken som får återkomma med räntehöjningar", säger Johanna Jeansson, analytiker på Nordea.
Regeringen driver politiska hjärtefrågor istället för tillväxtpolitik. Sänkningen av fastighetsskatten är det främsta exemplet, nästan alla ekonomer är emot förslaget.
"Ur ett nationalekonomiskt perspektiv finns det knappast några större vinster", skriver Cecilia Hermansson på Swedbank i ett månadsbrev.
Höjda fastighetspriser, svårare för unga att få råd att köpa hus, sämre rörlighet på arbetsmarknaden, ökad överhettningsrisk på kort sikt är några av problemen som sänkningen av fastighetsskatten väntas skapa.
"Fastighetsskatten hade kunnat reformeras något i storlek och i utformning, men den långtgående modell som nu tagits fram är knappast ändamålsenlig", anser Cecilia Hermansson.
Oro för att jobbpolitiken inte ska fungera i verkligheten. Knäckfrågan är om det ökade utbudet av arbetskraft som skapas via jobbavdrag och sänkta a-kassaersättningar verkligen leder till att fler får jobb.
Här har tvivlet trängt ända in i finansdepartementet. I den ekonomiska avdelningens budgetbilaga om svensk ekonomi talas om "osäkerheten kring bedömningarna av hur stora effekterna av regeringens politik blir och hur snabbt de realiseras".