Folkpartiets falska tolkningar
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Varför detta slöseri med Skolverkets resurser? Jan Björklund har visserligen visat att han haft svårt för att tolka statistik, men nog måste det väl finnas såväl läskunniga som statistikkunniga medarbetare på departementet?
För några nya analyser behövs inte - det handlar bara om att korrekt läsa dem som redan finns. Det är bara att gå in på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se. Under menyraden Publicerat hittar man sedan direkt rubriken Internationella studier, där samtliga aktuella rapporter finns.
Och hur mycket man än analyserar detta redan befintliga material så kommer slutsatserna att visa det som redan har visats:
De svenska resultaten i internationella jämförelser ligger i tabellens övre del, ibland högt över genomsnittet, ibland nära genomsnittet. Ingen ny analys kommer att visa det som skolministern påstått att de visar, alltså att Sverige hamnar i botten.
Analysen kommer samtidigt att visa att, jo, det finns tecken på att den genomsnittliga kunskapsnivån sjunkit i vissa ämnen, men varken så definitivt eller så mycket som Björklunds uttalanden gett vid handen.
Några internationella studier - TIMMS respektive PIRLS, som genomförs av organisationen IEA - visar på sjunkande genomsnitt i matematik, naturorienterande ämnen (NO) och läsförståelse, jämfört med 1990-talet. PISA, som genomförs var tredje år inom OECD, visar inte på några försämringar i matematik och läsförståelse från 2003 till 2006, men en tendens till försämring i NO.
Skolverket skriver i den nationella utvärderingen från 2003 att kunskapsutvecklingen i matematik varit positiv från 1970-talet till början av 1990-talet medan bilden därefter är mer sammansatt med "en mer svårbedömd men svagt nedåtgående tendens".
Den senare skrivningen - att tendensen är mer svårbedömd - antyder motstridande drag i utvecklingen.
Jan Björklunds tolkning är att problemen med lägre resultatnivåer är genomgående för alla skolor, och att det följaktligen förklaras av generella fel i skolpolitiken - av honom döpta till "flum".
Men sjunkande genomsnitt kan också bero på att resultaten försämrats inom en del av gruppen, medan andra ligger på oförändrade nivåer och åter andra höjt sina värden.
Och det är alltså vad som hänt i den svenska skolan! Det är också mycket lätt att se - det är bara att gå till betygsstatistiken från 1998 (som också finns på Skolverkets hemsida). Många skolor, främst i storstädernas socialt gynnade områden, har kraftigt höjt sina resultat. Andra har rört sig svagt uppåt. Men problemen har ökat påtagligt i skolor i socialt utsatta områden.
Så OK, om en ny analys tydligare försöker visa de tyngsta skälen till att genomsnittsvärdena tenderar att sjunka (om än alltså på en hög totalnivå), så fyller den väl ändå sitt syfte. För vad det handlar om är ju att folkpartiet med sin överdrivna och bitvis falska tolkning av statistiken gett inte bara en skev bild av den svenska skolan utan också en felaktig förklaring till de kunskapsproblem, som bitvis finns. Och lösningar, som utgår från felaktiga förklaringar, blir av självklara skäl också fel.