Folk ska kunna våga vittna
RÄTTSSÄKERHET. I dag är det mycket vanligt att de som arbetar inom rättsväsendet upplever en obehaglig och ibland fientlig stämning i en rättssal. Det kan alla från nämndemän till åklagare intyga. Hot och våld har blivit allt vanligare. Enligt en enkät som Riksåklagarämbetet (RÅ) gjort har vart femte åklagare någon gång varit utsatts för hot eller våld i samband med sitt arbete.
Under senare år har hot och våld i domstolar blivit allt vanligare. Därför är det vitigt för att öka tryggheten i våra rättssalar. Inte minst för att människor ska våga vittna, att våga delta i en rättegång.
Foto: Jonas Ekströmer
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Under de senaste tio åren har de som vägrar att vittna mer än fyrdubblats. Antalet domar för övergrepp i rättssak har tiodubblats under samma tidsperiod. En oroväckande utveckling och ett ökande problem och ett hot mot rättssamhället.
Orsakerna till denna utveckling är flera. Polis- och åklagarmyndigheten menar att mycket bottnar i att allt fler vittnen och målsägare hotas om de ställer upp i en rättegång. Hos alltför många har det därför blivit en olycklig ryggmärgsreaktion att inget ha sett och inget ha hört, eller att utebli från rättegången.
Självfallet kan inte samhället tolerera att vittnen tystas och misstänkta brottslingar därmed släpps fria i brist på bevis. Nu har lagstiftningen stegvis skärpts, vilket tyvärr har blivit en nödvändighet. I de mest utstuderade fallen av övergrepp i rättssak kan det i fortsättningen utdömas upp till åtta års fängelse. Respekten för rättsväsendet har minskat.
Under de senaste åren har det från vissa kriminellt lösliga organisationer satts i system att skrämma och hota vittnen. Ett embryo till en svensk maffia. Ett tillvägagångssätt som framförallt blivit allt vanligare i samband med grövre brottslighet. Bland annat från mc-gängen.
Till och från har denna metod också tyvärr visat sig vara effektiv.
Ett vittne eller brottsoffer som berättat en sak vid polisförhöret kan i den senare rättegången ta tillbaka allt eller helt ha "glömt" de tidigare uppgifter som lämnats. Skrämda till tystnad. För domstolarna har det sedan varit omöjligt att utdöma ett rätt-mätigt straff.
Det finns redan regelverk för att skydda vittnen. I takt med de ökande hoten måste dessa självfallet användas fullt ut. Så långt det är ur rättssäkerhetssynpunkt är tillrådligt, och den moderna tekniken tillåter, måste människor känna trygghet i en rättssal. Redan videofilmas vittnesförhör så att människor inte behöver konfronteras med den brottsmisstänkte. Målsägarbiträden har blivit allt vanligare liksom frivilliga vittnesstödjare.
För att trygga arbetsmiljön för dem som har sina dagliga gärning vid våra domstolar finns redan i dag inpasseringskontroll i form av larmbågar och personkontroll, alltså som vid flygplatskontoller, innan allmänheten släpps in som åhörare vid en rättegång. Överfallslarm, övervakningskameror och fler ordningsvakter är ytterligare åtgärder som finns.
Samtidigt måste det vara ett oavvisligt krav att allmänhetens och medias möjligheter att på plats följa rättegångar inte inskränks. Det gäller att balansera eventuella hotbilder mot den demokratiska insyn som är en av grundstenarna i vårt rättsväsende.
Sedan måste vi alla förstå att det är nödvändigt att samhället reagerar skarpt när en situation börjar glida det ur händerna.I frågan om att höja säkerhet och trygghet i domstolarna gick förre justitieministern Thomas Bodström, med sin bakgrund som advokat och målsägarbiträde, i bräschen för den utveckling vi nu kan se.
När grovt våld används för att tysta är detta ett hot mot grunderna för både demokratin och rättssamhället.
Samhället måste sätta ner foten. Tydligt.
Bild från en rättssal:
Under senare år har hot och våld i domstolar blivit allt vanligare. Därför är det vitigt för att öka tryggheten i våra rättssalar. Inte minst för att människor ska våga vittna, att våga delta i en rättegång.