GUNNAR LASSINANTTI VERKSAM VID ABF STOCKHOLM.: Finns det nytt hopp i klimatförhandlingarna?

Inför internationella klimatmötet i Köpenhamn för ett år sedan var förhoppningarna högt uppskruvade. Runt om i världen hade pressen skrivit åtskilliga spaltmil om det och radio och tv dagligen pumpat ut klimatinformation. Mötet blev ett fiasko. Inget nytt heltäckande avtal kunde antas som ersättning för Kyotoprotokollet som upphör att gälla 2012, trots att världens ledande politiker deltog. En förbluffande tystnad och resignation bredde ut sig efter Köpenhamn.

Av de stolta fanfarer som Fredrik Reinfeldt trumpetat ut som svensk statsminister och EU-ordförande - om en återtagen svensk stormaktsroll - återstod ingenting i den svenska valdebatten i höstas. Striden förminskades till de rödgrönas förslag om en skatteväxling för att skapa ett energisnålare samhälle, som skulle ge ett ökat bensinpris med 58 öre. Borgerliga Alliansen skaffade sig billiga röster på att kritisera förslaget. Reinfeldt marscherade därmed tillbaka till ruta noll från valet 2006, då han sagt att miljön inte var någon prioriterad fråga för moderaterna. Tala om opportunism!
Socialdemokraterna har kritiserats för brist på visioner och för att ha lockats in i en exercis om skattefrågor och plånboksegoism. En politik för hållbar global utveckling och det så kallade gröna folkhemmet för att rädda kommande generationer hamnade i skymundan i valet som fördes på Moderaternas planhalva med god draghjälp av den borgerliga pressen.

Nästa klimatkonferens startar i Cancún i Mexiko 29 november och pågår ett par veckor. Enligt Staffan Tillander, klimatambassadör vid miljödepartementet, ger "Copenhagen Accord" som antogs ifjol möjligheter att komma vidare. Det gäller att "gneta på" med olika frågor och skapa "koalitioner av villiga länder" som vill gå längre. Inom fem år borde det gå att nå ett heltäckande avtal, bedömer Tillander. Vid ett möte nyligen i Oslo beslutades det om åtgärder mot avskogningen.
Andra deltagare var inte lika optimistiska vid ett seminarium inför Cancún som nyligen ordnades i Stockholms ABF-hus. "Några måste gå före", menade förra miljöministern Lena Sommestad, och i-länderna har inte levt upp till målet att avsätta 0,7 % av BNP till bistånd. Man måste koppla ihop klimat- och miljöfrågan med fattigdomsbekämpningen och social rättvisa, stärka samarbetet med u-länderna och ge dem en aktivare roll. Med utveckling planar befolkningstillväxten ut. Sommestad ansåg att det i mycket handlar om nord-syd-konflikten och att överkomma bristen på förtroende.
Förre Europaparlamentarikern Anders Wijkman menade att det inte bara är nord mot syd. Han krävde en förändrad syn och ett "paket av åtgärder för hållbar utveckling" som omfattar samspelet mellan ekosystemet, resursanvändning och havsmiljön. "Det behövs bättre globalt ledarskap, energisystemen måste göras om, korruptionen bekämpas och koldioxidutsläppen minskas". Han hänvisade till förre finansministern Allan Larssons förslag om att begränsa och öka priset på utsläppsrätter och ansåg att den billiga oljan hindrar förändringar. Wijkman tillade att det är märkligt att USA håller världen i gisslan, och berättade om ett besök nyligen i snabbt växande Indien där nya förstäder växer upp med 200-300 000 invånare men utan att transporter, vattenrening och miljöfrågor är lösta.

Bakslaget för Obama i senaste amerikanska valet kan begränsa hans möjligheter att agera. Liksom i Köpenhamn får Kina och USA avgörande roller i Cancún. Mot dem står andra "koalitioner", och frågan är nu vad EU och Sverige kan göra denna gång.