Finansvärlden håller andan
BANKLÅN. När det var dags att amortera på huslånet fick banken inga pengar från villaägaren. Efter en flera år lång fastighetsboom i USA kom 2006 de första signalerna om att något inte stod rätt till. Ett växande antal husägare klarade inte längre sina amorteringar när återbetalningsvillkoren skärptes och husprisökningen avstannade.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jo, för att i dag mer än någonsin hänger länders ekonomier ihop. Det som händer på den amerikanska fastighetsmarknaden har kopplingar till banker, försäkringsbolag och pensionsfonder runt om i hela världen, även i Sverige.
Det är därför som den internationella finansvärlden i dag håller andan inför hotet om att problemen på den amerikanska fastighetsmarknaden ska utlösa en ny världsomfattande finanskris.
En kreditbubbla byggdes upp i USA när lån-
givare drev aggressiva kampanjer för att locka kunder. Allt fler osäkra lån beviljades. Dessa så kallade högrisklån (subprime loans) utgör nu hela 20 procent av den amerikanska bolånemarknaden.
För att sprida riskerna buntade bankerna ihop huslånen i värdepapperspaket, obligationer som sedan erbjöds investerare som så kallade hedgefonder, pensionsfonder och försäkringsbolag.
Eftersom avkastningen var god nappade många investerare världen över, men man förträngde att högrisklånen fanns med i paketen.
Ända tills boomen på den amerikanska fastighetsmarknaden upphörde och betalningsinställelserna tog fart. Då blev förlusterna med ens en realitet.
För någon månad sedan drabbades ett par hedgefonder hos investeringsbanken Bear Stearns av stora förluster och moderbolaget tvingades gå in med 11 miljarder kronor i en räddningsaktion.
Banken kunde vid den tidpunkten inte få ut ens 85 procent av obligationernas ursprungliga värde. En annan hedgefond har tvingats skriva ned värdet på sina högriskobligationer med hälften. I dag är oron i finansvärlden stor. Ingen vet hur övervärderade högriskobligationerna egentligen är - det förekommer ingen handel med dem - och hur stora förlusterna därmed kan bli.
Förlorarna finns överallt eftersom den internationella kreditmarknaden verkligen är internationell.
Svenska pensionssparare i Sjunde AP-fonden riskerar till exemepel att förlora 6,4 miljoner kronor enbart på Bear Stearns-kollapsen. Ett pyttelitet belopp i sammanhanget, men det kan bli mer och många andra svenska fonder kan också drabbas om fler hedgefonder gör förluster.
Det värsta scenariot är att bolånekrisen bara är den första brickan i en lång dominorad. Problem inom en sektor kan driva upp lånekostnaderna på andra sektorer. Särskilt illa ute då är riskkapitalisterna med sina högt belånade företag.
Ingen vet i dag om det inträffar en finanskris och hur djup den i så fall blir. Men en sak tycks åtminstone vara klar:
Pensionsspararnas pengar borde placeras med större omsorg och ansvar än i dag.