Fimpandet gjorde oss friskare
HÄLSOVINST. Under häftiga, stundtals hätska, protester har rökarna stegvis tvingats och lockats att fimpa. För sin egen, men framför allt för andras skull. Nu syns hälsovinsterna i statistiken. För första gången minskar astma och andra luftvägssjukdomar hos både vuxna och barn i Norrbotten. Och länet har landets lägsta dödlighet i lungcancer.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vissa sjukhus, däribland Piteå älvdals sjukhus, är redan igång med egna projekt för att förbättra rutinerna och förhindra att patienter skadas och dör av vården. Ett viktigt initiativ. Norrbotten ligger på den övre halvan. Det är den höga överdödligheten bland manliga patienter som sänker Norrbotten. På kvinnosidan ligger länet bättre än riksgenomsnittet.
Varför klarar sig kvinnorna bättre än männen? Inte bara i Norrbotten, även om skillnaden är störst här, utan i hela landet. Är det kvinnornas vana vid att vårda, inte bara sig själva, utan också mannen, barnen och åldriga föräldrar som räddar dem ? Övning ger färdighet.
Den onödiga döden finns med i rapporten "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet" som kom ut våren 2006. Bakom rapporten, den första i sitt slag, står Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. I rapporten ställs landstingen mot varandra. Nästa rapport ska ner på sjukhusnivå.
Bättre och säkrare rutiner i vården räddar liv, men det gör också kampanjer för att förebygga att vi insjuknar i sjukdomar som lägger oss i en för tidig grav. Rapporten visar att runt 1 000 liv hade kunnat räddas med hjälp av kampanjer för att förhindra trafikolyckor och lungcancer. Hälsopolitiska kampanjer mottas förvisso inte med några större glädjeyttringar. Vuxna trilskas som trotsiga treåringar inför påbud om bilbälte, cykelhjälm och rökförbud på jobbet och på krogen och nu kommer också förbud mot rökpaus på arbetstid. Räkna med bråk.
Samhällets pekpinnar betackar vi oss för och framhåller det sunda förnuftet. Insikten om att det bitvis är rejält underutvecklat, har hamnat i blinda fläcken.
Om det sunda förnuftet var så välutvecklat som vi vill göra gällande, skulle lagstiftarna aldrig ha behövt anstränga sig.
Ett motsträvigt och skeptiskt bemötande till trots har sluta-röka-kampanjerna haft effekt. Den visar sig nu. Forskarna som sedan 1985 följt utvecklingen av bland annat astma och KOL bland befolkningen i Norrbotten, kan visa på ett klart trendbrott. Den lavinartade ökningen har vänt till minskning både hos vuxna och barn. Rökarna har blivit färre och därmed också tvångsrökarna. "Vi andas helt enkelt bättre luft", säger forskningsprojektets ledare Bo Lundbäck, docent i lungmedicin vid Karolinska institutet.
Genom den här studien tycks norrbottningarna ha blivit särskilt uppmärksammade på rökningens hälsorisker. Dödligheten i lungcancer tyder på det. Den är nämligen lägst i Norrbotten. Västmanlänningarna, landets storrökare, har flest dödsfall i lungcancer.
Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund konstaterar att cigaretter är den enda, lagligt tillgängliga konsumentprodukt som dödar genom normal användning och då inte bara användaren utan också omgivningen. Ändå satsar staten bara 10 miljoner kronor på att minska rökningen, mot 250 miljoner kronor på att minska drickandet och knarkandet.
Vilka marknadskrafter styr den fördelningen? Kan den bero på att staten står för produktion och försäljning av alkohol, medan tobaken numera är en privat, börsnoterad affär?
Asplund vill se riktigt tuffa tag för att minska rökningen. Framför allt göra det mycket svårare att köpa cigaretter. Det skulle långt mer än halvera lungcancerdöden.
Vem kan vara emot det? Kör hårt.