Femton år sedan Srebrenica
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Familjer splittrades när kvinnor deporterades och alla män äldre än tolv år samlades ihop, under dagarna som följde mördades nära åtta tusen av dem.
Årsdagen den elfte juli begravdes vid minnescermonin i Srebrenica sjuhundrasjuttiofem offer som hittats i massgravar och nyligen identifierats. Runt om i världen hålls cermonier och minnestunder för tragedin, i Stockholm arrangerade under söndagen flera svensk-bosniska organisationer en minnestund med foto-utställning och filmvisning.
Årsdagen av Srebrenicamassakern är betydelsefull på många sätt. I Bosnien-Hercegovina är uppmärksammandet av folkmordet politiserat och känsligt för landets fortsatta fredsprocess mellan de olika etniska grupperna. Det är viktigt för Bosnien-Hercegovina att göra upp med sin historia genom att hitta och identifiera offren i massgravarna runt om i landet, att erkänna alla de fruktansvärda brott som drabbat befolkningen och att fortsätta verka för att krigsförbrytare åtalas.
Srebrenicamassakern är också ett känsligt ämne för omvärlden och det internationella samfundet eftersom staden under kriget kontrollerades som en skyddad zon av FN-soldater.
Det FN-förband som tjänstgjorde i Srebrenica under sommaren 1995 misslyckades med att skydda bosnienmuslimerna i staden och medverkade även till övergreppen genom att överlämna tusentals som sökt skydd på FN-soldaternas bas. Ansvaret för den misslyckade FN-insatsen vilar på hela det internationella samfundet, vid tiden saknades den politiska viljan i omvärlden för att stoppa våldet och övergreppen i Bosnien-Hercegovina. Därför har FN och EU även en historia att göra upp med i Srebrenica. Hur långt sträcker sig den politiska viljan i EU och Sverige att göra upp med historien?
Utrikesminister, och tidigare medlare för EU i forna Jugoslavien, Carl Bildt yttrade under årsdagen för folkmordet att det nya enade Europa är ett skydd mot liknande brott i framtiden. Ett uttalande som snarare påminner om det nya Europas misslyckande på Balkanhalvön under 1990-talet.
Den politiska viljan i Europa att använda stora militära resurser för att förhindra övergrepp, etnisk rensning och brott mot mänskligheten fanns inte under inbördeskriget i Bosnien före Srebrenicamassakern. Finns den politiska viljan i det nya Europa idag?
Srebrenica fortsätter att vara ett vidöppet sår i vår kultur, det är den mest omfattande krigsförbrytelsen i Europa sedan andra världskriget och skedde under en tid när vi trodde att folkmord i Europa bara kunde upplevas i historieböckerna.
Eftersom tragedin ligger så nära i tid prövar händelsen vår moral och värdighet som människor.
Srebrenica är inte en del av historien som vi inte får glömma, det är en del av vår nutid som vi inte får undvika.