KRÖNIKA
Den omdebatterade boken Fifty shades of grey hade premiär på bioduken för två veckor sedan. Då slogs biorekord med 125 000 sålda förköpsbiljetter. Men många upprörs av innehållet som skildrar relationen mellan litteraturstuderande Anastasia Steele och miljardären Christian Grey. Det handlar om sex och BDSM. Det senare en grupp erotiska tekniker med makt, underkastelse och bondage som borde kunna visas på film. I alla fall i en jämställd värld.
Det är framförallt kring sex kritiken har kretsat. Mellan handklovarna, våldet och piskorna. Mindre spaltmetrar har skrivits om ojämställdheten och de stereotypa könsrollerna som filmen i övrigt visar upp. Något som vi ser i de flesta filmer från Hollywood. Svartsjuka killar, undergivna tjejer och destruktiva relationer är vardagsmat som vi sällan reagerar över. Vi tittar på filmer om det men vi har det också omkring oss i verkliga livet.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks, har en lista över varningstecken hos män. Det behövs elva sidor för att gå igenom olika maktbeteenden som kvinnor bör vara uppmärksamma på för att undvika att fastna i en destruktiv relation. Läser han dina sms? Är han hårdhänt? Är han svartsjuk när du träffar dina vänner? Att listan behöver finnas är sjukare än vad filmen nånsin kan bli.
Problemet är att det inte bara är den sexuella relationen som präglas av undergivenhet respektive dominans i Fifty shades of grey. Hela filmen handlar om Christian Greys kontrollerande av en annan kvinnas liv. Det är också det vi borde diskutera och reagera över. Inte de sexuella fantasierna som drar kvinnor till en bok.
Det är nämligen ingen slump att studier visar att sexfantasier som kommer i topp bland kvinnor handlar om att ”bli övermannad, övertalad, förförd eller bortförd av någon som är starkare, mäktigare och har kontroll”. Katrine Marcal skriver i Aftonbladet att det är ett resultat av att vi ser på kvinnors sexualitet med både ambivalens och fientlighet.
Att kvinnor strömmar till biosalongerna eller köper böckerna om sex väcker därför mer känslor än att varenda man har kollat på pornografi – vid något tillfälle eller helt regelbundet. Vårt samhälle skapar alla våra fantasier och därför blir de också stereotypa. Jag säger inte att pornografi är sunt för vår syn på relationer eller vår kvinnosyn. Men det tål att tänkas på jämförelsen innan vi får moralpanik över det ena.