Farligt spel av Svenskt Näringsliv
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Parterna var överens om ett treårigt avtal, men Svensk Handel fick inte skriva på! Överhuvudet Svenskt Närinsgliv sa nej.
Avtalet var för dyrt - 12,02 procent för butiksanställda och 11 procent för lageranställda, fördelat på tre år. Högt över industrins 10,2 procent, ojar man sig i Svenskt Näringsliv.
Hur vore det om parterna på arbetsmarknaden slutade prata procent och istället talade kronornas klarspråk.
För butiksanställda innebär det "feta" avtalet 812 kronor och för lageranställda ett lönelyft på 763 kronor per år under tre år. Procenttalen må vara höga, men lönerna de räknats på är låga. Det som höjer procentnivån är en låglönepott. Den kvinnosatsning LO-förbunden enats om.
Bruket av procent är en ren skenmanöver för att få löner och lönelyft att framstå som likvärdiga. Procent är ett djävulens påfund i det här sammanhanget. Eller som Dag Klackenberg, vd i Svensk Handel så klarsynt uttrycker det i Dagens Nyheter: "För man över krontalet som industriarbetarna får till de anställda i handeln får de mer i procent, men de får inte mer i handen."
Dag Klackenberg har försökt förklara matematiken för högdjuren i Svenskt Näringsliv och att Svensk Handel inte tycker att löneökningarna är oansvarigt höga. Handeln klarar det här.
Men Svenskt Näringsliv, som annars agiterar hett för decentralisering, bedömer plötsligt att arbetsgivarparten är inkompetent. Inte förstår sitt eget bästa och måste centralstyras.
Frågan är snarare; Vem behöver Svenskt Näringsliv? Inte verkar den företräda medlemmarna i alla fall. Hävs inte stoppet av löneavtalet, utlöser Handels en strejk som kan sprida sig till övriga branscher.
Handels kommer att be om sympatiåtgärder och till dem kan LO knappast säga nej.
Svenskt Näringsliv har bäddat för en riktig rysare. Bollen och ansvaret ligger hos organisationens styrelse.