EU - koloss på lerfötter?

Piteå2006-12-28 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
EU-familjen står inför en ny tillökning. Vid årsskiftet klämmer Rumänien (22 miljoner invånare) och Bulgarien (åtta miljoner) in sig på de sista lediga platserna vid rådsbordet, innan EU:s konstitution ändras för att klara fler medlemmar.

EU har därmed 27 medlemmar med runt 500 miljoner invånare. Det är mindre än åtta procent av jordens befolkning, men ekonomiskt och politiskt väger Europa tyngre än så.



Det är de fattiga kusinerna från landet som nu kommer in i EU:s stugvärme. Tilltufsade av decenniers Moskva-dominans och inhemska tyranner som Rumäniens Nicolae Ceausescu. I Sverige är Rumänien mest känt för vampyren Dracula, vidriga barnhem och förföljelse av romer.

Bulgarien hörde till de mest dogmatiska kommunistländerna och har inte hämtat sig än. Mutor, mygel och maffiamord hör till vardagen. Men Bulgarien och Rumänien kommer också till Europa med en rik kultur och historiska erfarenheter som EU kan dra nytta av, inte minst i kontakterna med Ryssland och Turkiet.



Omvänt betyder EU mycket för att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena och stärka de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Viktigt inte minst för romerna, som ännu har pariastämpel i stora delar av Östeuropa.

De nya medlemsländerna är omgivna av ännu fattigare kusiner; Moldavien, Makedonien, Bosnien, Serbien, Albanien och de inte fullt så fattiga Kroatien och Montenegro.



Man kan tycka att EU borde lägga in högsta växel för att reda ut förhållandena på Balkan, innan man ger sig på att införliva det huvudsakligen asiatiska Turkiet i en union som både till namnet och gagnet är europeisk.

Här har EU målat in sig i ett hörn genom att dra igång medlemskapsförhandlingar innan marken var tillräckligt beredd. Förhandlingar som nu bromsats, sedan Turkiet vägrat att erkänna den militanta grekcypriotiska regeringen på Cypern innan blockaden av den turkcypriotiska delen av ön hävts.

Det var ett närmast ofattbart självmål av EU att ta in Cypern i Unionen sedan grekcyprioterna sagt nej till FN:s plan för återförening. En liten klick makthavare i Nicosia styr i dag i praktiken EU:s politik i denna region.



EU:s klantiga hantering av Cypernfrågan har försatt den EU-vänliga islamiska regeringen i Turkiet i knipa och nationalistiska och fundamentalistiska krafter växer sig allt starkare i landet. Det inträffade illustrerar vad som händer när EU utvidgas utan att beslutsordningen ändras.

Ett annat exempel är Polens motstånd mot EU:s försök att ordna upp relationerna med Ryssland, en fråga som inte borde få hänga på om polackerna får exportera biff till Ryssland eller inte.

EU må vara en ekonomisk stormakt, men politiskt är det en koloss på lerfötter. Ju fler medlemmar som drar åt olika håll, desto skakigare blir bygget.
Läs mer om