För några veckor sedan fick jag en bok i min hand. Det var boken "Att återta Socialdemokratins hjärta" skriven av Stefan B Sigfried. Boken tar sin utgångspunkt i den frustration som Sigfried känner över att socialdemokratin kommit att förlora sitt självförtroende och kommit att alltmer anpassas till det tankemönster som Moderaterna med Fredrik Reinfeldt i spetsen lyckats etablera i det svenska samhället av idag. Syftet med boken är att väcka socialdemokratin ur den förlamande slummer man befinner sig i och att få aningslösa människor att öppna ögonen och se verkligheten som den är i stället för som man önskar att den vore.
Stefan B Sigfried är civilingenjören som först efter att han blivit medlem i det socialdemokratiska partiet upptäckte att mycket av det han tagit för givet faktiskt var effekten av en långvarig socialdemokratisk kamp för att förbättra villkoren för arbetarna i Sverige och för att utjämna livsvillkoren mellan olika samhällsgrupper. Denna upptäckt beskriver Sigfried i boken som omvälvande och fick honom övertygad om politikens möjligheter att göra skillnad.
När Sigfried sedan fick se det socialdemokratiska samhällsbygget raseras under de år som gått sedan Fredrik Reinfeldt tillträdde som svensk statsminister efter valet 2002 så väcktes han kämpaglöd. Ju längre processen framskred utan att socialdemokratin lade upp någon moteld kände Sigfried att han inte kunde sitta passiv och tyst låta nedrustningen av den svenska välfärden fortgå.
För att kunna förklara den samhällsomvandling som sker under Moderaternas ledning tar han sin utgångs punkt i värdegrundsfrågan. Med George Lakoffs bok "Moral politics: How liberals, and conservatives think" som utgångspunkt mejslar han fram två huvudsakliga värdegrunder som dominerar politiken.
Den ena är den individbaserade värdegrunden som bygger på grundantagandet att människan är en god varelse som är stark, självdisciplinerad och självständig individ som är fullt kapabel att forma sin framtid i konkurrens med andra karaktärsfasta människor som utvecklas när de piskas att utmana sig själva. I ett samhälle byggt på individbaserade värderingar ligger ansvaret för att klara sig själva på individen själv och de människor som inte ligger andra till last är de människor som man kan lita på och som ska belönas. De människor som inte klarar sig i ett individbaserat samhälle kämpar inte nog hårt, och att hävda att detta skulle bero på faktorer i samhället, som social tillhörighet, är inget annat än bortförklaringar av egna misslyckanden.
Mot den individbaserade värdegrunden ställer Sigfried vad han kallar den empatibaserade. I det samhälle som eftersträvas utifrån denna står samverkan i centrum. Den starke ska hjälpa den som har sämre förutsättningar att klara sig individen sätts in i ett större sammanhang och ses som en del av de rådande samhällstrukturerna. Det är inte konkurrensen mellan individer som för samhället framåt utan det är i samverkan som samhället kan utvecklas.
I boken målar sedan Stefan B Sigfried upp hur paradigmskiftet från socialdemokratins mer empatibaserade värdegrund till Moderaternas mer individbaserade värdegrund genomförts och hur Socialdemokraterna nästintill naivt stått vid sidan av och sett det ske.
I boken går Sigfried också grundligt igenom hur skickligt Moderaterna genomfört paradigmskiftet genom att man på ett utstuderat sätt kamouflerat sin politik och klätt politiken i en ny språkdräkt, "orwellianska" som Stefan B Sigfried själv väljer att kalla det. Upprördheten hos Sigfried över Moderaternas "stöld" av ordet arbetarparti är omöjlig att undgå, likaså hans upprördhet över att Moderaterna, med Per Schlingmann som den stora hjärnan bakom, paketerar sin politik på ett sådant sätt att väljarna genom effektiva marknadsföringsmetoder förleds att tro att partiet vill genomföra en annan politik än man i verkligheten av ser att göra. I boken nagelfar han grundligt den moderata politiken som förs och de strategier som man använder sig av för att kunna lyckas med det systemskifte man är i full gång med att genomföra.
Boken "Att återta Socialdemokratins hjärta" är ett försök att ge partiets medlemmar råg i ryggen så att den socialdemokratiska ideologin återigen kan sättas i högsätet. Men då krävs att vi återigen vågar tala om det goda och starka samhälle som vi vill skapa. Men för det krävs att vi har en tydlig vision av hur detta samhälle ser ut år 2015, 2025 och 2061. Den framtidsberättelsen har vi inte klar för oss idag. Inte heller Stefan B Sigfried målar upp någon sådan framtidsvision. Hans bok fungerar däremot som en tankeställare och väckarklocka och är klart läsvärd. Den kommer ge en hel del aha-upplevelser. Läs boken och tänk till. Höj sedan din röst i debatten!