En parlamentariskt tillsatt utredning lämnade våren 2011 i stor enighetsitt förslag till förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting. De förslag som utredningen lämnade var väl avvägda och skulle om de hade genomförts i sin helhet ha inneburit ett avsevärt mer rättvist system för skatteutjämning än det nu gällande. Men alla var inte nöjda. Ett antal moderatledda kommuner med hög skattekraft hos befolkningen protesterade högljutt eftersom de skulle tvingas bidra med mer resurser till det kommunala skatteutjämningssystemet.
Månaderna gick, och gick. Regeringen förhalade det förslag som man utlovat skulle komma. Orsaken var uppenbar. Fredrik Reinfeldt och de övriga moderat statsråden hade problem med att hantera sina partikamrater på kommunnivå. Uppenbarligen slet man sitt hår i funderingar hur man skulle kunna tillmötesgå dessa kommunalråd från välbeställda kommuner i Stockholms närhet så att man inte äventyrade välbehövliga röster i kommande val.
När så nu förslaget till nytt system presenteras är lösningen på de interna problemen hos Moderaterna har lösts ut. Regeringen har gått in och korrigerat den så kallade inkomstutjämningsavgiften som de kommuner som har hög skattekraft tvingas betala in i systemet. I det pressmeddelande som finansdepartementet skickat ut kan man läsa:
"Det tillkommande förslaget i promemorian innebär att kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst per invånare som överstiger 115 procent av riksgenomsnittet får betala en lägre avgift. Sänkningen gäller i intervallet mellan 115 och 125 procent. Förändringen av inkomstutjämningen kommer att påverka ett tiotal kommuner och ett landsting.
Syftet med förslaget i promemorian är att minska marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar en utjämningsavgift. Genom sänkningen av avgiften får dessa behålla en något större del av skatteintäkterna om deras skattekraft ökar."
Översatt till vanlig svenska innebär detta helt enkelt att regeringen tillskjuter en miljard kronor till subvention av den avgift som de tolv rikaste kommunerna i landet skulle ha betalat in till systemet enligt utredningsförslaget. Det innebär att Mälardalskommunerna Danderyd, Ekerö, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm, Täby, Vaxholm och Österåker samt de två rika Skånekommunerna Lomma och Vellinge få dela på den extra miljard som regeringen pytsar in i systemet.
Visst är förändringarna i skatteutjämningssystemet bra, och dessa är helt klart ett steg i rätt riktning. Men om nu regeringen har en miljard kronor till övers som kan pytsas in i systemet så kunde de ha använts på ett betydligt mer effektivt sätt. Tänk om exempelvis Arjeplogs kommun, som mer eller mindre står på ruinens brant, kunde fått vara med i fördelningen av denna extra miljard, Då kunde kanske kommunen ha fått ett bättre utfall än den totala vinst på 75 000kr som det nya systemet nu ger. Ni läste faktiskt rätt. Nu går pengar som Arjeplog så väl behöver rätt ner i rikemansfickorna i Sveriges rika lågskattekommuner. Den som redan har ska var givet. I alla fall i Fredrik Reinfeldts Sverige.