Om riksdagen på onsdag beslutar i enlighet med den proposition som regeringen lagt kring hårdare krav på kassaregister för torg- och marknadshandlare kommer det att krävas av alla torg- och marknadshandlare att de har ett certifierat kassaregister. Också det tidigare undantag från detta krav som gällt för företag med omsättning på maximalt fyra basbelopp kommer att försämras för att från och med den 1 januari i så fall att endast gälla för företag med omsättning understigande två basbelopp. Detta efter att Skatteverket föreslagit regeländringar vilket är en effekt av de påtryckningar som olika branschorganisationer, exempelvis frisörer och blomsterhandlare, utövat. Dessa organisationer har krävt att samma regelverk ska gälla för alla för att inte snedvrida konkurrensen.
Att företag som bedriver verksamhet inom frisör- och blomsterhandelssegmentet kan uppleva hård och i många stycken osund konkurrens från mindre aktörer som inte omfattas av kravet på kassaregister kan vara lätt att förstå och solidarisera sig med. Men de regelförändringar som regeringen, på Skatteverkets initiativ, nu föreslår slår även mot landets alla knallemarknader. I ett uttalande till Värmlands Folkblad säger Gunnar Eriksson, kassör i Marknadsarrangörernas förening, att regeringsförslaget är ett hot mot alla de små marknader där el saknas eller som arrangeras i ett sådant kallt klimat att kassaregistren inte fungerar. Risken är således stor att, om inte Skatteverket är generösa med dispenser från kraven på kassaregister, många knallemarknader riskerar att bli ytterst små eller helt gå i graven. Det finns tyvärr anledning att misstänka att Skatteverket kan bli ytterst restriktiva med dispenser från kravet på kassaregister utifrån klimatskäl då man i underlaget till regeringen konstaterar att problemen med kassaregister i extrema klimat är överskattade.
I förlängningen innebär regeringens förslag således ett påtagligt hot mot företeelsen med knallemarknader där ambulerande försäljare kommer för en helg eller ett par dagar för att delta på knallemarknaden på en viss ort. Den osunda konkurrens dessa ambulerande torgknallar utgör mot det befintliga näringslivet på varje enskild ort kan inte vara särskilt stort att den i sig motiverar de regelförändringar som nu föreslås.
Skulle resultatet av de föreslagna regeländringarna bli att den sedan flera hundra år uppskattade tradition vi har i Sverige med att samlas till knallemarknader mer eller mindre går i graven vore detta ett hårt slag mot vårt kulturarv.
Är det värt att bara för att tillfredsställa Skatteverket och ett par branschorganisationer äventyra en kulturinstitution som Jokkmokks marknad med sin historia av en obruten serie marknader sedan år 1605, eller för den delen Arjeplogs vintermarknad som funnits sedan 1640-talets början? Självklart inte. Visst ska skattefiffel och osund konkurrens motarbetas, men sätt då in insatserna där de behövs och gör störst nytta. Att slå mot knallemarknader som pågår ett par dagar per år är ett missriktat slag. Se istället till att hårdare kontrollera den mer permanenta torghandeln och de företag som är verksamma inom branscher där osund konkurrens, som tar sin utgångspunkt i skattefiffel, utgör de största problemen.
Det är bara att hoppas att riksdagsledamöterna tänker till innan de röstar för regeringens förslag på onsdag, och att ingen norrbottnisk riksdagsledamot röstar för ett förslag som slår undan fötterna för Jokkmokks anrika vintermarknad och andra knallemarknader i vårt län.