LEDARE: En värdig pristagare

Nobels fredsris väcker starka känslor. Det har vi sett bevis på under de år som gått sedan Nobelpriset började delas ut år 1901. Utnämningen av Andrei Sakharov till fredpristagare år 1975 mottogs väl inte precis med öppna armar av den sovjetiska regimen, medan utnämningen av Menachem Begin och Anwar Sadat år 1978 mer väckte förvåning. Pristagare som Moder Teresa, biskop Desmond Tutu, Elie Wiesel och Aung San Suu Kyi har alla stått oomtvistade som pristagare och utnämningarna av dessa har mottagits med öppna armar såväl av experter som den breda allmänheten. Utnämningen av Barack Obama till fredspristagare kritiserades hårt då många experter menade att han inte gjort tillräckligt ännu för att vara kvalificerad för att erhålla Nobels fredspris. Den norska nobelkommittén hånades mer eller mindre öppet och dess kompetens att utse fredspristagaren ifrågasattes från flera håll.

Utnämningen av den kinesiske dissidenten, och förkämpen för demokrati, Liu Xiaobo möter stor respekt. Den norska nobelkommittén har därmed återvunnit en hel del respekt, och också återupprättat fredsprisets anseende. Liu Xiaobo har i mer än tjugo års tid kämpa för mänskliga rättigheter i Kina. Redan 1989 var han en av männen bakom det studentuppror som slutade i massakern på Himmelska Fridens torg. Han är dessutom en av initiativtagarna till framtagandet av demokratimanifestet Charta 08, för vilket han i fjol dömdes till elva års fängelse för att han skulle ha undergrävt den kinesiska statens makt.
Krav på grundläggande mänskliga rättigheter som yttrande- och mötesfrihet är således ett hot mot den kinesiska statens makt. I sin presentation av fredspristagaren sade Nobelkommitténs ordförande: "Kampen för universella mänskliga rättigheter förs av många kineser, både i och utanför landet. Genom sin kamp har Liu blivit den främsta företrädaren för denna kamp." I motiveringen till fredspriset slår kommittén fast att "Kina bryter flera internationella avtal som landet skrivit under. I Kinas grundlag står att medborgare ska åtnjuta mötes- och yttrandefrihet. I praktiken har det visat sig att dessa rättigheter är begränsade."

De kinesiska myndigheterna uppskattade uppenbarligen inte den norska Nobelkommitténs beslut. Så snart som det blev känt att Liu Xiaobo erhållit fredspriset stängdes CNN:s utsändningar ner i Kina, Liu Xiaobos hustru Liu Xia hindrades från att komma ut ur det hyreshus där hon bor för att möta den internationella pressen. Redan tidigare i år varnade Kinas vice utrikesminister Fu Ying för försämrade relationer mellan Kina och Norge om Liu Xiaobo skulle få priset. Men den norska Nobelkommittén vek sig tack och lov inte för dessa hot. Fredspriset sätter kampen för mänskliga rättigheter i Kina i fokus igen. Det är inte en dag för sent.

Ledare: En värdig pristagare

NOBELS FREDSPRIS I går meddelade ordföranden i den norska nobelkommittén, Thorbjörn Jagland, att årets fredpris gått till den kinesiske demokratikämpen Liu Xiaobo. Detta fick den kinesiska regimen att gå i taket, och hota Norge med försämrade relationer.