En välkommen avgång
AVGÅNG. Peter Örn avgår som radiochef efter tre och ett halvt år. Det talas om oenighet med styrelsens ordförande Ove Joanson. Egentligen inte oväntat. Peter Örn hade ingen massmedial bakgrund när han tog över som chef för Sveriges Radio. Han valde att nedrusta istället för att låta företaget växa. Programnivån har sänkts. Ekonomin har varit darrig på grund av en rad misslyckade projekt.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förändringar är däremot inte alltid av ondo. Utvecklingen står aldrig stilla. En tidning ser inte ut i dag som för tjugo år sedan. Utbudet av radio och teve har helt förändrats. Ingen kan säga att vi fått färre alternativ, men i all mångfald har det smugit sig in alltför mycket enfald.
Hellre en såpa än tv-teater. Hellre ett telefonprogram med lyssnarna än en redig politisk analys. Den angelägna kultur-och samhällsjournalistiken sätts på undantag. Både i tv och radio.
När man som en elefant i en porslinsbutik i vintras gick in i P1-tablåerna och rumsterade om med programmen för att ge kanalen än mindre seriös framtoning blev måttet mer än rågat. Vi borde tillåta hos en public service-kanal med ett brett samhällsutbud och med ordentliga fördjupningar. Varför inte sända BBC Worlds nyhetssändningar under de radiotysta P1-timmarna på natten?
Nej, nu ska det laddas om med glättiga program och märkliga program. Naturmorgon har hamnat i P4. Istället har vi fått ett nästan två timmar långt pladderprogram på lördagsmorgonen. Outhärdligt. Redan finns en rad program av den karaktären både i P3 och P4. Det borde räcka.
När allt fler reagerat mot vad som sker uttrycker radioledningen enbart förvåning. Ja, inte bara förvåning. Det andas också en hel del arrogans i sättet att bemöta den berättigade kritiken. Ledningen ensam vet hur bra radio ska innehålla. Lyssnarna, de trogna P1-lyssnarna, har inte förstått kvintessensen av den nya radio som är på väg, heter det.
Cheferna har fastnat i sin egen retorik. Inte bara Peter Örn utan också styrelsens ordförande Ove Joanson som också borde ta sin hatt och gå. SR behöver en ny ledning rakt igenom.
Experimentet med DAB-radion har kostat SR stora pengar. Det seriösa programutbudet fick maka åt sig. Ingen frågade lyssnarna om de vill ha den digitala radion. I perspektiv tycks det mesta ha varit en gigantisk felinvestering, som nu ska betalas med sämre radio.
Det märkliga är hur långt inne det sitter för radioledningen att lyssna till kritik. Det är en von oben-attityd som är märklig. Särskilt i dag när behovet av en seriös radio större än någonsin förr.
Istället för att spara i samhällsprogrammen behöver dessa ytterligare resurser för att bli ännu bättre. I stället för att släta ut P1-tablåerna behöver de skärpas ytterligare. Vi behöver fler pålästa och förberedda journalister som kan analysera den snabbt föränderliga värld vi lever i; politiskt, ekonomisk och kulturellt. Sådant kostar pengar men är den livsluft som ger allmänradion dess berättigande. Annars kan vi låta de många reklamkanalerna och privatintressena ta över verksamheten helt.
Vad som saknas i dagens radioledning tycks vara ambitionen att göra bra och seriös radio.
Fördumning har vi redan alltför mycket av. Åtminstone en radiokanal måste leva upp till folkbildarrollen i sin allra bästa bemärkelse. Förhoppningen är att vi nu får en ny SR-ledning som ser med mediebakgrund och med en övertygelse om att public service är viktigt och ska leva.
Kenneth Jonsgården