Under år 2012 var det 491 711 svenskar som valde att nyttja avdragsmöjligheten för hushållsnära tjänster, rut, vilket är en ökning på 75 000 personer. Kostnaden för staten för dessa hushållsnära tjänster uppgick under året till 2,2 miljarder kronor. Det genomsnittliga avdraget har också ökat från 4 200 kronor per person till 4 500 kronor per person. Tveklöst är detta ett uttryck för ett ökat intresse för att nyttja hushållsnära tjänster. Men det är värt att notera att det fortfarande bara är ungefär en av tjugo svenskar som nyttjar möjligheten att göra skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
Riktigt intressant blir det när man tittar närmare på hur nyttjandet fördelar sig mellan olika delar av landet. Om man tittar på nyttjandet av rutavdraget i de tio kommuner där befolkning är rikast och jämför det med de tio kommuner där befolkningen är fattigast ser man stora skillnader. I de rika kommunerna ligger andelen av befolkningen som nyttjat rut mellan 7,1 procent och 14,9 procent medan spannet i de fattigaste kommunerna ligger mellan 1,2 och 4,9 procent.
I Piteå älvdal ligger nyttjandet av rut klart lägst i Arjeplogs kommun där endast 0,7 procent av befolkningen gjort avdrag för hushållsnära tjänster. I Arvidsjaur är motsvarande siffra 2,3 procent, Älvsbyn 3,4 procent och i Piteå 3,8 procent. Snittavdraget ligger också klart lägre här än i riket i genomsnitt. Här sticker Älvsbyn ut med ett snittavdrag på endast 1930 kronor per person medan snittet i de övriga älvdalskommunerna ligger mellan 2940 kronor och 3117 kronor, att jämföra med exempelvis Nackaborna som i snitt gör avdrag med 7 200 kronor per person. Av de 2,2 miljarder som utbetalats i hela landet hamnar 5,8 miljoner kronor i Piteå älvdal. I samband med detta är det värt att noterat att av de samlade bidragen för både rut- och rotavdragen på dryga 17 miljarder hamnade var fjärde krona i Stockholmsregionen.
De fördelningspolitiska effekterna av rutavdraget är uppenbara. Rutavdraget fungerar som något slags omvänd Robin Hood-skatt där princinpen "skatt efter bärkraft" har ersatts av "bidrag utifrån köpkraft". Det är därför lätt att förstå borgerlighetens fascination kring avdraget för hushållsnära tjänster. Det handlar inte bara om att bana mark för de företag som erbjuder dessa hushållsnära tjänster genom att justera nettopriserna på tjänsterna nedåt utan också om att i det tysta också nedjustera progressiviteten i skattesystemet.
Ett av huvudargumenten vid införandet av avdragsmöjligheten för de hushållsnära tjänsterna var att göra en stor svart sektor vit. Det är nog en av de positiva effekter som också kunnat påvisas då ett tillskott av registrerade företag kan skönjas i statistiken. Men det kan knappast beskrivas i termer av succé.
Men för vem är då rutavdragen en succé? För när man lyssnar till beskrivningarna av reformen så är det lätt att tankarna leds in på succéspåret. I första hand är rut en succé för de hushåll som redan innan reformen använde sig av hushållsnära tjänster. För de som redan hade råd att köpa vita tjänster halverades kostnaden över en natt, och för vissa som kanske inte tyckte sig ha råd med vita tjänster men kunde betala svarta löner blev det kanske nu möjligt att nyttja vita tjänster. Likaså är det en klar förbättring för alla de entreprenörer som nu kunnat lämna den svarta marknaden för den vita, med allt av förbättringar som det kan innebära. Men i övrigt ligger reformen ljusår från en succé.
De 2,2 miljarder som rutavdraget kostade staten hade kunnat användas till mer angelägna satsningar. Det hade till exempel räckt till drygt 4 000 nya lärare i skolorna i vårt land, eller ändå fler händer i vården och omsorgen. Det är gentemot dessa alternativa användningsområden som rutavdragen måste ställas när man ska bedöma utfallet av reformen. Beroende på hur man ser på vårt samhälle kommer man att se olika på om det är en succé att pengarna kommer ett fåtal till del genom hushållsnära tjänster i stället för att satsa pengarna, exempelvis på fler lärare eller fler sjuksköterskor, så att de kommer fler till del. För oss som tror på social demokrati blir svaret självklart: Rut är så långt från en succé som man kan komma.