Stefan Löfven måste bredda partiet för att nå över 30 procent i nästa val. Men frågan är om det är bra att Socialdemokraterna blir ett parti med 40 procent av svenska folkets röster? Både Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet har varit viktiga sparringpartners till Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De behöver också vara starka för att driva på det största partiet på vänstersidan.
Katrine Kielos skrev i veckan på Aftonbladet att Löfven behöver påbörja ett arbete för att ”rekrytera in nya människor. Alltifrån Fi-aktivister till miljömänniskor eller personer ur det lokala näringslivet”. Hennes analys är helt korrekt. Partiet förknippas alltför ofta av vita män mellan 50 och 60 år som varit aktiva i trogen tjänst länge. De kommer nu att plockas fram, om inte Löfven väljer att leta utanför dessa kretsar.
Men Socialdemokraterna är inte det enda partiet som kan samla samhällets alla värderingar under sina vida vingar. Målsättningen om nära hälften av befolkningens röster är därför en utopi. Möjligen kan den bli verklighet, men det skulle inte vara en fördel för svensk politik.
Den socialdemokratiska politiken mår bra av trycket från både Schyman och Sjöstedt. För att inte tala om sociala rörelser som utomparlamentariskt kräver rättigheter och solidaritet. Här bör alla partier som inte är borgerliga hämta kraft, inspiration och representanter till sitt parti. Men det går inte att äga alla sociala rörelser i ett land. De måste få leva ett eget liv.
Katrine Kielos och andra Socialdemokrater skrev innan valet om vilket katastrof en röst på Feministiskt Initiativ skulle vara. Utifrån det parlamentariska läget ställdes de röstande inför flera dilemman. Att riskera att rösten blev en del av tre procent och därmed hamna utanför riksdagen. Men också att Sverigedemokraterna skulle bli vågmästare.
Jag hoppas att Feministiskt Initiativ växer till nästa val och klarar sig över fyra procentsspärren. De bidrar till viktiga perspektiv i svensk politik och gör jämställdhetsfrågorna omöjliga att undvika. Jag hoppas också att Socialdemokraterna gör sitt allra bästa för att bredda sig och nå fler grupper av både väljare och partiföreträdare. De behöver få in nya människor som är radikala, är företagare, driver jämställdhet och miljöfrågor. Men ett parti kommer aldrig att täcka in allas röster och därför behövs flera alternativ att rösta på. Det har svensk politik äntligen fått.