En politisk bild i HD-kvalité
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Enligt statistik från valmyndigheten var valdeltagandet till riksdagsvalet år 2002 det lägsta sedan andra världskriget. Endast 79 procent av de röstberättigade lade sin valblankett i en valurna.
Jag är i chock. Går inte alla och röstar? Nyp mig i armen för detta kan bara inte vara sant! 1/5 av de som har chansen att rösta utnyttjar den inte. Varför?! De kan ju omöjligt ha missat att det var valdag och inte låg de hemma på sofflocket bara för att de inte orkade ta sig till en vallokal. Eller var det kanske så? Att politiken som slungas emot oss är för tung för att vi ska orka ställa oss upp och vi ligger hellre kvar med täcket över huvudet.
Vi vill ha klartext! Man vill bara skrika: VAD VILL NI GÖRA, HUR VILL NI GÖRA DET OCH VARFÖR VILL NI GÖRA DET?
När jag tittar på mina kompisar som blir myndiga i år och för första gången ska rösta ser jag tydligt den förvirrning som råder. Mellan körkortsteori och gymnasieplugg ska man bestämma sig för vilken politisk riktning man har och det känns som om man traskar runt i ett träsk av gyttja och slem. Plötsligt trampade man i ett RUT- avdrag och sen föll en asylsökan ner från himmelen. Man blir attackerad av en svärm arga unga arbetslösa och plötsligt springer man rätt in i en vägg av LAS. Hur ska vi någonsin ta oss igenom detta träsk?
Att rösta har alltid varit väldigt viktigt för mig. Det är då vi har chansen att ändra det som är fel eller visa vad vi tycker är bra i vårt samhälle. Gör man inte detta har man inget att säga till om eller klaga på i min bok. Så med mjölktänderna kvar var mitt mål att försöka bilda mig en uppfattning om vad politik handlar om. Men det är inte enkelt att ta sig mod, ställa sig framför en politisk aktiv och fråga vad fasiken de egentligen menar. Jag har fått milslånga svar med avancerade ord och fina formuleringar som jag på senare tid lärt mig att man ska ge någon smart fråga tillbaka på för att "ställa dem mot väggen" som det så fint heter. Hur korkad känner man sig inte när någon tittar lite snett ner på en med en blick som säger "Nej, lilla gumman, nu tänker du nog visst fel". Jag blir så less! Förstår inte politikerna vad de har att vinna genom att få oss på samma plan? Det är ju vi som röstar!
Men mina erfarenheter säger faktiskt också att det finns politiskt aktiva som väldigt tydligt visar vad de står för och vad som gör att de skiljer från andra partier. De som kan se att människor har olika värderingar och som inser att en annan åsikt inte tyder på att man är dum i huvudet. De kommer till skolor och finns på stan i första hand för att informera och diskutera, inte att försöka få deras synpunkter till mina. Det är dessa guldkorn som man måste få kontakt med för att börja förstå.
Så jag ska börja nu, i dag, med att hitta en väg genom det snåriga träsket. Det är länge kvar tills det är september, men genom att rikta in sig på ett parti i taget och försöka spalta upp vad de tycker i olika frågor kan man långsamt börja se hur allt fungerar. I veckan kör jag en socialdemokratsvecka, nästa kanske miljöpartivecka och efter det varför inte kristdemokratvecka? Till min dagliga hjälp finns radio, tidningar och tv som också kritiskt granskar våra politiker. Min tv har tyvärr haft myrornas krig ett bra tag nu efter den långa träskvandringen men snart ska min politiska bild få tillbaka sin fulla skärpa igen. Då kanske vägen genom träsket kan leda till en vallokal.