En lycka att uppskatta

Piteå2009-11-14 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Lyckan kommer, lyckan går. Lyckan kommer när du går. I pension. Så är det visar en svensk-brittisk studie. Och då handlar det inte bara om en kortvarig bubbelkänsla. Flertalet av de 15 000 personer som följts i undersökningen berättar att de känner sig åtta till tio år yngre när de befriats från arbetets bojor. Ju sämre de mådde åren före pensioneringen desto högre lyckofaktor och föryngringskänsla. Och den håller i sig. År efter år.
Arbetsförhållandena måste förbättras för äldre om de ska förmås stanna kvar i arbetslivet, konstaterar forskarna som presenterat studien i den medicinska tidskriften The Lancet. Mycket intressant, med tanke på att det är anställda, vid det statliga franska el- och gasbolaget, som undersökts och i Frankrike inträder pensionsåldern redan vid 55 år.

"Våra resultat borde bekymra beslutsfattare som försöker övertyga anställda om att stanna kvar längre i arbetslivet", säger Hugo Westerlund, vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, till Reuters.
Det borde det verkligen, men det enda som bekymrar svenska politiker och arbetsgivare är att svenskarna är för mycket sjuka och arbetar för litet.
Att svenskarna är ett arbetsamt, segt och uthålligt folk, har aldrig slagit rot i beslutsfattarnas hjärnor. EU:s statistikbyrå Eurostat visar med staplar och diagram att av alla européer är svenskarna det folk som arbetar längst upp i åldern. Sju av tio svenskar arbetar efter fyllda 55 år och slår därmed med bred marginal alla övriga EU-länder plus Norge och Schweiz.

När det gäller yrkesarbetande kvinnor ligger Danmark och Sverige på samma ointagliga nivå. Till detta kommer produktiviteten. Här ligger Sverige högt, vissa år skyhögt, över samtliga OECD-länder. Världsmästerskapet i effektivitet ger företagen klirr i kassan, de producerande får betala med sin hälsa. Arbetstakten är ibland så högt uppskruvad att de anställda får välja mellan att äta eller gå på toa.
Men vad politiker och arbetsgivare gläfser om är att svenskarna i genomsnitt måste arbeta tre år längre än i dag. Annars räcker inte pengarna till pensionerna. Medborgarnas. Sina egna har makteliten säkrat. Tre år längre i arbete per svensk ska motsvara 38 miljarder i skatteintäkter för staten. Ganska precis den summa regeringen Reinfeldt brände på jobbskatteavdrag redan i omgång ett. Om den växlingen, en tusenlapp mindre i skatt per månad mot tre års straffarbete, hördes inget i valrörelsen.

Hur vore det om Sverige istället satsade på ökad bemanning och kortare arbetstid? Det finns forskare som på största allvar hävdar att det skulle vara en ren vinst för det svenska samhället om arbetstiden sänktes till i snitt 24-25 timmar i veckan.
Sådana forskare citeras aldrig av makteliten, däremot utredare som viftar med vetenskap av typ att höga ersättningar i socialförsäkringssystemet förlänger sjukdom och arbetslöshet.
Och den där studien om att pension gör människorna lyckligare, friskare och tio år yngre tycks regeringen ha tjuvläst och känt det rycka i uppstramningsmuskeln. Därav beslutet att belägga pensionen med högre skatt. Lyxskatt.

Läs mer om