Just nu befinner jag mig på en solstol vid det solglittrande Medelhavet på den spanska solkusten, Costa del Sol. Allt är riktigt härligt. Visserligen har ju sommaren hemma varit riktigt varm och underbar den också. Men nog börjar den där klara höga höstluften så smått ge sig till känna där. Men här är det samma högsommar värme som det var hemma när jag åkte.
Jag älskar verkligen mina semesterveckor här nere i Spanien. Det är verkligen total avkoppling. Försöker inte kolla mina mejl mer än det absolut är nödvändigt. Har inte heller mobilen påslagen särskilt ofta. Allt för att avkopplingen ska bli så total som möjligt.
Istället för vardagslunken därhemma och den kreativa stress som ändå finns i rollen som politisk chefredaktör med deadlines att hålla, så njuter jag av att sola, bada. Äta och dricka gott och framförallt att sluka böcker på stranden. Det är verkligen att njuta av det goda i livet.
Men trots att alla förutsättningar för det goda livet i det närmaste är uppfyllda så känns det inte lika bra i år som det gjort åren innan. Varför det, frågar ni er säkert, och svaret visar kanske hur insnöad man kan vara. Min olustkänsla handlar faktiskt om att som turist besöka ett land där vissa demokratiska och mänskliga rättigheter ifrågasätts.
Det spanska konservativa regeringspartiet Partido Popular har nämligen lagt fram ett mycket kontroversiellt lagförslag inför det spanska parlamentet. ”Lagen för skydd av medborgarsäkerheten”, som den heter, innehåller 58 punkter som fastslår vissa handlingar som brottsliga och som också innebär att böterna för vissa redan olagliga handlingar blir skyhöga.
Lagen stipulerar att det blir olagligt att i sociala medier eller genom demonstrationer kritisera landet Spanien, dess regering samt statligt anställda. Det blir också olagligt att utan tillstånd samlas utanför statliga byggnader, att filma, fotografera eller göra ljudupptagningar av polismän i tjänst. Lagen slår vidare fast att polismans ord ska gälla som juridisk sanning och ska räcka som bevisgrund för att utan domstolsprocess fastställa böter på upp till sexhundratusen euro. Lagen slår också fast att om en person under en period på två år begår tre av de i lagförslaget fastställda brotten så ska detta ses som en mycket grov förseelse varvid bötessumman på sexhundratusen euro ska utdömas, och detta utan någon som helst domstolsprocess.
Nog ger detta lagförslag en mycket obehaglig eftersmak i munnen, och det känns egentligen inte helt politiskt korrekt att stödja detta land genom att åka på semester hit. Men när jag bokade den här resan förra hösten så var jag inte alls medveten om hur den spanska högerregeringen attackerar grundläggande politiska fri- och rättigheter. Samtidigt är det ju så att det inte är alla spanjorer som röstat fram den regering som Partido Popular leder. Det vore ju dumt att straffa dessa oskyldiga personer.
Om Spanien genomför lagförslaget med dess förtäckta hot om repressiva maktmetoder och en sluten statsapparat som inte får kritiseras så tar man jättelika kliv mot det diktatoriska samhälle man en gång lämnade bakom sig i och med Franco-regimens fall, och vända ryggen åt det demokratiska styrelseskick som ännu inte hunnit fylla fyrtio år. Man får hoppas att spanjorerna står upp för ett demokratiskt, öppet och fritt Spanien där varje röst får höras. Håller Partido Popular fast vid det djupt odemokratiska förslaget så får jag verkligen ta mig en ordentlig funderare på om jag ska åka till Spanien nästa år. Den spanska attacken mot demokratin måste stoppas innan det är för sent.